Vem kan använda strumpbyxor som "håller inne"?
Skulle på en grej förra veckan. Grejen krävde knälång cocktailklänning och strumpbyxor. Var stressad, gjorde ett snabbt in-and-out-mission i en underklädesaffär. Uppgav storlek och fick med mig ett par strumpbyxor i en liten påse efter att ha betalat ett par hundra spänn. Rusar hem, kastar mig in i duschen och ut igen. Tvingar tonåringarna att göra en håruppsättning, sminkar mig raskt och ska sedan klä mig.
Plockar med försiktighet upp strumpbyxorna ur förpackningen och ska ta dem på mig. Någonstans här börjar helvetet. Det är i princip omöjligt att få dem över fot och underben. Tittar på förpackningen, storleken stämmer. Kämpar vidare. En antydan till svett bryter fram. Kollar mobilen, tiden går. Maken trummar med fingrarna, taxin väntar. Tankar på behov av stämjärn, kofot eller åtminstone personlig assistent uppkommer.
Strumpbyxorna sitter fast i knähöjd. Verkar inte finnas någon som helst elasticitet i dem. Närmare undersökning visar ett förstärkt område som ska sitta över stjärten. Något som ser ut som en fejktrosa sitter som en korv över knäskålarna. Maken harklar sig. Taxichauffören knackar på. Jag är ohjälpligt fast i strumpbyxorna som fortfarande inte sitter där de kan förväntas sitta.
Tonåringarna fnissar, men förstår av moderns allt högre ansiktsfärg att här måste insatser göras. Två av dem griper tag i i bakre delen medan jag själv sliter framtill. Till sist, efter typ tjugo minuter sitter de uppe.
Vid det här laget har jag fått en helt ny kroppsform.
Jag är normalviktig och har en hyfsad midja. Av denna finns emellertid bara minnet kvar. Strumpbyxorna har i stället gett mig en totalt rak form. Det är som om de dragit med sig en betydande del av arslet uppåt. Effekten av detta är inte alls tilltalande. Den nedre delen av mig är som en trästam och ovanför strumpbyxorna har jag nu fått en sorts falukorvsring som annars aldrig har setts till. Och detta är bara de synliga konsekvenserna.
Maken höjer på ögonbrynet när han låter handen glida över min kropp, men förstår att inte säga något. Det är inte läge kan man säga.
Taxiresan innebär ett ganska betydande illamående. Jag försöker diskret dra strumpbyxorna högre upp mot bysten till, i hopp om att skapa utrymme för det tilltugg jag vet ska serveras. Misslyckas totalt och resten av kvällen upplever jag för första gången någonsin en stark känsla av klaustrofobi.
Vad gick fel? Var det ett storlekshaveri? Om inte, vem använder sådana där tortyrgrejer?