WOW!
I går red jag ett pass på ridbanan. Det har gått lite knackigt för oss med sadelsvårigheter, min kropp som inte vill samarbeta, tragglande med inlärning av grundhjälper osv, men igår hittade vi så många knappar att jag grät av lycka efteråt! Sitter fortfarande med ett fånflin på läpparna! 
Det kanske inte känns som så stora saker för er som kan rida och redan har en utbildad häst, men för mig är det gigantiska hinder som övervunnits nu. Vi red ett helt varv på volt i samlad trav, med bra schvung, min sits var avslappnad, inget motstånd i hästen alls och absolut inget vingel. Skänkelvikning i trav börjar sitta. Fina halter. Eceptionellt bra travfattningar! Wohoooo! Äntligen kan vi börja träna på riktigt, efter år av psykisk omskolning av hästen, ridfobi hos mig och omskolning från travlivet till ett "kolla på målarfärg när den torkar"-liv på landet.
