Hej!
Jag blev feldiagnosticerad som att min bebis låg "rätt", och vid förlossningen fullt öppen upptäcktes säte. Jag blev tvungen att föda mitt barn så då han redan var nere i kanalen så att säga.
Till skillnad från en vanlig förlossning kan både du och barnet få komplikationer. I mitt fall låg han dubbelvikt med rumpan nedåt, vilket gjorde att värkstimulering a la grande behövdes. Det gör ont ändå, så att få sk värkstimulering var hemskt. Det gick trögt, tog ganska lång tid i själva fasen när hela barnet låg dubbelt i gången ut, otrolig smärta, och endast lustgas kunde jag få, då värkarbetet riskerade att bli för dåligt om de gav mig smärtlindring.
Efter ca 4 timmar med bebisen sakta på utväg i slidgången, ett enormt tryck och smärta beslöt sig barnmorska och tre till att trycka ut barnet genom att trycka hårt på min mage. En av dem klippte ett tio cm snitt så jag skulle spricka "åt sidan" och inte rakt bakåt. Det kändes som om en yxa högg det klippet.
Vid deras ut-tryckning av barnet sprack jag ytterligare, utom klippet som gick mot skinkan. Det kändes kan jag lova.
Sedan hade min son två veckor med smärtlindring framför sig efter förlossningen då hans lilla rumpa fick ta hela trycket istället för hjässan som har plattor som är anpassade för utpassagen vid förlossning. Hela bebisens rumpa lår, och lilla penis var blå och svullna i ett par veckor och han skrek hemskt. Han hade troligen mycket ont.
Jag själv kunde inte sitta platt på rumpan förrän ett halvår hade gått och ärret gjorde ont ännu längre.
Klart man blir återställd, och att allt är värt ens bebis. Kan man få välja innan skulle jag hellre ta snitt.
Lycka till, hoppas det går bättre för dig om du väljer sätesförlossning.
Kram kram!