Bör jag umgås med mina syskon?

Faran är väl att ni riskerar att helt och hållet tappa kontakten när föräldrarna gått bort, men om ni ändå inte är så intresserade av att umgås med varandra så är det kanske ingen större förlust? Bara att se till att ha utbytt aktuella telefonnummer/mailadresser utifall att ni någon gång skulle behöva få tag på varandra.

Varför ogillar ni varann så mycket att ni aldrig har kontakt? Hur var det när ni växte upp?

Man måste ju inte ogilla varandra, utan det kan ju helt enkelt vara så att de bara inte har så himla mycket gemensamt annat än sin uppväxt. Jag har lite samma relation som TS beskriver till mina egna syskons. Vi hörs av då och då på Facebook, men i övrigt träffas vi enbart vid familjehögtider.

Vi har aldrig gått jämnt utan det har varit bråk under hela barndomen.

Mina syskon har de egenskaper som jag ogillar mest hos människor. De är egoistiska, beräknande och använder härskartekniker. Jag har sett hur de behandlat föräldra och deras vänner som skit. Mina syskon är egentligen raka motsatsen till de vänner jag har.

Tycker ni inte om varandra finns det ju ingen anledning att ni ska stå ut med att umgås.

Det är ju synd att du känner så och själv tänker jag att just det faktum att mina syskon inte är som mina vänner är en styrka i relationen, dvs det är personer som jag inte normalt skulle umgås med och det ger mig ett annat perspektiv än när jag bara umgås med personer som är som jag själv.

Det blir ju lätt bråk under uppväxten och att man tycker att varandra är egoister som manipulerar för att få sin vilja igenom. Kanske är dina syskon så hemska som de beskriver, men kanske skulle de beskriva dig på samma sätt?

Det finns väl ingen egentlig fara med att ha dåliga syskonrelationer, annat än att det kan bli problem när era föräldrar går bort, arv brukar inte vara lätt att dela på ens under de bästa förutsättningar... Men kanske skulle nu syskon ändå ha nåt att vinna på att umgås som vuxna? De flesta utvecklas ju som vuxna och att man var egoistisk som barn (det är nog många barn..) betyder ju inte att man måste vara det som vuxen.

Det är roligt att ha bra syskonrelationer för de blir kanske ofta närmare än vänner. Men om man inte gillar varandra och inte saknar varandras sällskap, så ser jag ingen anledning i att träffas.

Jag förstår exakt vad du menar. Jag har tre syskon, min lillebror (mitt enda helsyskon) har jag sporadisk kontakt via Facebook, han jobbar utomlands. Min ena syster är min bästa vän, jag kan prata med henne om allt. Min andra syster har jag ingen som helst kontakt med, jag tycker inte om henne och mår inte bra i hennes närvaro. Vi har alla vuxit upp tillsammans. Men jag sörjer inte för det. Man väljer sina nära och kära.

Faktiskt inte. De situationer jag pratar om har inträffat i vuxen ålder. Det dumheter de gjorde som barn har jag stort överseende med.  De flesta barn gör dumheter.

Varför ska kan umgås med människor man inte gillar eller har något gemensamt med bara för att man är släkt med dem?

Jag förstår vad du menar....någonstans så står det skrivet att man BORDE umgås med sina syskon...men tyvärr inte alltid det funkar !

jag har själv dålig kontakt med mina då jag tycker dem tar för mkt energi av mig...jag är allltid på dåligt humör när vi har träffats ....  

Jag tycker inte man behöver umgås med sina släktingar om det ej funkar.
Mina syskon är helt fantstiska och deras respektive också.
Min sambo däremot umgås sällan med sina föräldrar o syskon för han tycker bättre om min släkt och då prioriterar vi det.
Skulle aldrig vilja lägga energi på hans falska och oärliga familj. Gjorde många försök i början eftersom jag är så bunden till min familj och trodde det skulle vara så. MEN man lär sig med åren att vissa människor är inte värda att ens bry sig om.

TS-
Jag tror inte att det är någon fara med "så dåliga" syskonrelationer. 
Jag tänker på att jag inte har några syskonrelationer (eller syskon heller, för den delen) alls, och har inte mått sämre eller bättre för det. Vad jag vet.

Håller med flera av ovanstående skrivare, bara för att man är släkt så betyder inte det att man måste umgås.
Gör som du själv vill. 

 

I så fall blir det att låta kontakten rinna ut totalt för jag gillar dem verkligen inte.