Gränslöst barn på förskolan
Det här trodde jag nog aldrig skulle bli ett problem men nu är det ett och jag vet inte riktigt hur jag ska hantera det.
Min dotter är 2,5 år och går på dagis. Nu efter sommaren började där ett barn som är ett år äldre och det här barnet är helt gränslöst så pass att det faktiskt börjar bli jobbigt!
Jag är föräldern som ändå tar lite tid på mig när jag hämtar. Har inga bekymmer att prata med mitt barns lekkamrater eller svarar på deras frågor och eller uppmärksammar dem när de pockar på lite som att de vill visa en teckning de gjort eller berätta något som hänt som de finner stort. Jag vet att barn anser att de känner mig eftersom jag är Lisas mamma och med andra ord ingen konstig prick alls. Så kommer det fram ett barn och frågar om de får sitta lite i mitt knä så är det helt okej eller om de behöver hjälp med något.
Men så har vi det här barnet. Kommer jag för att hämta Lisa springer barnet som en tok mot mig, kommer Lisa ivägen knuffas hon undan för det här barnet ska först fram och slänga sig runt mitt ben och krama. Jag brukar svara med att klappa lite på håret och vända uppmärksamheten till Lisa. likväl om jag sitter med en stund och tittar på vad Lisa gör så pockar det här barnet på uppmärksamhet genom att klättra på mig, klänga på mig. Hela tiden väldigt mycket och väldigt på. Jag svarar litegrann och sätter alltid ner barnet på golvet. Ibland ignoerar jag helt och bara sätter ner. Jag är där som Lisas mamma och jag vill kunna ägna lite uppmärksamhet åt henne och inte bara åt ett annat barn. Usch, jag vet inte hur jag ska skriva utan att jag låter som en ragata.
Jag tycker det är helt okej att barn kommer fram och säger hej när jag kommer för att hämta Lisa, jag tycker inte det är lika okej att ett barn som jag inte känner och vars föräldrar jag aldrig träffat kastar sig om benen på mig för att kramas.
Jag tycker det är okej om ett barn vill sitta någon minut i mitt knä eller få lite uppmärksamhet men jag tycker inte det är okej att ha ett barn klängande, klättrande, kladdande på mig hela tiden.
Pedagogerna verkar inte bry sig nämnvärt eller ja, det kanske de gör men de säger ingenting till barnet eller försöker avleda eller liknande.
Det har blivit så mycket att jag tycker det är jobbigt att hämta eftersom barnet är på hela, hela tiden och jag inte vet hur jag ska göra för att barnet ska förstå att det finns en gräns.
Vad gör jag?
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-10-04 14:52
vill formulera om mig lite.
Jag tycker det är helt okej att barn kommer fram och säger hej när jag kommer för att hämta Lisa, jag tycker inte det är lika okej att ett barn som jag inte känner och vars föräldrar jag aldrig träffat kastar sig om benen på mig för att kramas varenda gång jag hämtar vilket är fem dagar i veckan.