Kanske fel kategori men ämnet är givet.
Jag har snart läst ut Lars H. Gustafssons "Växa - inte lyda"
För mig är den helt strålande.
Den är tung i början men det mesta klarnar på slutet där man också får en hel del hjälp med situationer.
Fler som tycker likadant? Någon som har åsikter om den? För och nackdelar?
Notera att man bör ha läst den.
Jag har läst den och jag tycker att den var väldigt bra! Den satt ord på en hel del i mitt föräldraskap.
Utgångspunkten är ju egentligen förståelse och kommunikation vilket jag alltid har värderat högt när det gäller relationen mellan vuxna och barn. Däremot kan jag tycka att Gustafsson värderar kunskap om barns utveckling lite väl högt. Även om jag också tycker att det är viktigt för föräldrar att ha en grundläggande förståelse för barns utvecklingen anser jag att det är av större vikt att sätta fokus på själva kommunikationen och själva synen man har på barn. Det är viktigt att man ser barn som individer, med egna tankar, känslor, idéer och egenskaper. Det är alltför många vuxna som pratar TILL barnen istället för MED dom.
Men jag gillar Gustafsson skarpt! Alla föräldrar borde få ett exemplar av denna boken!