Min dotter gråter efter att hon varit hos sin pappa

Kanske gråter för att hon saknar sin pappa? Bara en tanke.

Hon kanske inte är redo just nu för det?
Eller så saknar hon honom?

Hur länge har ni varit separerade?

Vi separerade vid jul 2011. 

Oj, vad svårt.
Dottern var alltså bara ca 3 månader när ni separerade? Då har hon ju inte hunnit knyta an till sin pappa på samma sätt som till dig. De behöver nog träffas oftare, så hon får en chans att knyta an till honom innan hon tillbringar en hel helg hos honom.
Hon känner kanske oro och otrygghet hos honom av den anledningen och det kanske skapar en så stor stress hos henne att hon bryter ihop när hon kommer hem till tryggheten. Så tänker jag... Men det behöver ju inte vara så.

Men om hon mår så dåligt kanske ni kan ta det lugnare med att hon ska vara hos honom hela helger. För henne blir ju det som att åka "bort". Om ni har en bra relation, du och pappan, så kanske ni kan umgås mer allihop så att er dotter kan få lära känna sig pappa ordentligt med dig (=tryggheten) närvarande...?

Ja har oxå en dotter på snart 13 månader. Vi separerade när hon var 11 månader. Så hon och pappan har knutit an. MEN varje gång han har henne trivs hon i typ 2h sen börjar hon gnälla och ibland gråta. Han kan helt enkelt inte med henne lika bra som jag.
Samma som dig så måste ja typ tvinga honom att vara med henne oftare, men han vill bara träffa henne när han känner att han saknar henne. Så ja bad honom dra åt helvete igår. Fick nog! Ja tror att flickan inte trivs eftersom även om han älskar henne känner flickan av att han tycker att det är jobbigt att ta hand om henne. Så jag tänker att det kan vara sånt ditt fall oxå?

Fast det är ju tre för flickan att ha en heltidsmamma som vill ha henne än en pappa som hon bor hos ibland och som inte vill ha henne. Hade han inte velat alls så hade jag aldrig gått med på att hon ska sova hos han!

Det jag fick veta när vi skulle samarbeta om umgänge, var att en tumregel var att en ettåring maximalt skulle vara borta från boendeföräldern 1 dygn, en tvååring 2 dygn o.s.v. 

För min del var det också självklart att pappan skulle ta hand om vår dotter. Ändå fick han det att framstå som jag la hinder i vägen för honom till umgänge. T.ex. valde han själv först  att flytta så långt bort han kunde. Detta var förstås mitt fel, precis som allt annat som genom åren varit mitt fel. Och sedan ,ett halvår efter flytten gick han till rätten direkt utan att kontakta mig, och begärde en hel veckas umgänge med vår dotter per månad eftersom han bodde så långt bort. Han flyttade inte på grund av arbete eller studier heller.

Vår dotter mådde väldigt dåligt efter varje umgämgestillfälle- hon hade inte ens fyllt två år när domen kom.

Jag spekulerade också i om hon mådde dåligt på grund av det stora glappet mellan umgängestillfällena på tre veckor och ibland flera månader, när han "hade viktigare" saker för sig...så jag jobbade på som en blå och hämtade och lämnade och stannade t.o.m. kvar första natten så hon kunde få vänja sig...så strax innan hon fyllde fyra år fick hon till slut ett raseriutbrott och slog mig så hårt hon kunde i huvudet oca sa att jag inte förstod, att pappan pillade på henne...där nere...

Hoppas du slipper den typen av "överraskningar"....för alla former av övergrepp på barn existerar numera enbart i huvudet på oss mammor...enligt myndigheterna..lycka till! 

Jag blir så upprörd över att soc (du skriver familjeenheten- är det familjerätten?) skrämmer föräldrar (bara mammor?) med att de kan förlora vårdnaden. Enligt min mening har få av dem som jobbar med detta koll på läget. Om det händer ditt barn något på grund av att du går med på att hon är med pappan, så kommer du att få skit för det, och om du försöker säga ifrån, blir du kallad för "umgängessabotör". Hur många kvinnor är det inte som utsätts för s.k. ekonomiskt våld och sedan får sitta i rätten- om ärendet går dit- utan ombud?

Du måste få dem att ta sitt ansvar och förklara att du är orolig. Du måste förklara för dem att de måste ta ansvar för om något händer din dotter. Det kan få dem att knipa käft och hjälpa dig.

Det låter inte bra att de försöker tvinga honom att ha hand om dottern, även om du förmodligen behöver lugn och ro ibland, trots allt. Alla myndigheter har skyldighet att agera i enlighet med barnens bästa, men tyvärr tolkas detta närmast konsekvent som att barnet till varje pris ska ha kontakt med båda föräldrar.
 
Man får inte andas om att vissa föräldrar aldrig borde ha blivit det. 

Det är bara att inse att barn i Sverige inte har mycket till rättssäkerhet, men man får göra så gott man kan.
Vad kan man förvänta sig när vi har pedofiler till domare i HD (Leif Thorsson)- och vad gjorde man när det uppdagades att han var sexköpare? Jo, man skrattade och sa att han som ju är van vid det här, honom sätter vi i lagrådet. Det är den nivån det ligger på..

Jag hoppas att ni kan lösa detta på bästa särr för alla parter- och är pappan ok, så är det ju bra...  

Det ska stå "sätt" och inte "särr" i sista meningen..börjar bli sent