ni som har barn med ADHD...

Hejsan!

Jag har en son på 8 år som har Adhd. Han fick diagnosen vid 5 års ålder. Innan han fick diagnosen, fick vi höra ofta, att vi "skämde" bort honom osv. Jag pratar högt, vitt och brett om Adhd. Det är absolut inget att skämmas för och du skulle må mycket bättre om du fick dina nära och kära att förstå mer om diagnosen. Det är därför dom har fördomar, just därför att de inte förstår sig på. Jag bad mina nära och bekanta att googla och läsa om det, innan de yttrade sig! Och du är absolut inte ensam, och jag delar gärna tankar och ideer med dig=)   

Min son är 6 och har haft diagnosen sedan 5årsåldern, dock visste vi ju långt innan :) Han har ätit medicin i ca3 månader nu och han ska även påbörja utredning inom autismspektrat snart. Jag delar också gärna ideer och tankar! :) Vi pratar precis som cheyenne högt och brett om diagnosen och har inte mött något motstånd sedan vi fick diagnosen, innan var det mycket prat om att han inte var uppfostrad och jag har fått många onda ögon från andra föräldrar.

Visst är det jobbigt att få blickar av andra, men vi bryr oss inte, för vi vet varför han gör eller säger lite tokiga saker ibland och det gör inte dem. Så låt dem titta, det betyder bara att dem är inte vet ett skit. Har er son börjat i F-klass än? Vår son går ju nu i 2:an och jag kämpar och bråkar mig galen på skolledningen om att han ska få rätt hjälp, men dem har stängt alla dörrar. Svaret jag fick från Rektorn på skolan var, och jag citerar, "jag tänker inte anställa någon som ska gå och hålla honom i handen". Schysst va!? Men jag är jävligt envis och ger mig fan inte!
Råd till er som har barn med diagnos och ska börja skolan: Var stenhårda redan från början för att ert barn ska få den hjälp hon/han behöver. Ge er inte! 

Jag bryr mig inte heller om blickarna, men för några år sedan var jag inte riktigt lika självsäker :/
Ja jag går i förskoleklass och han har resurs som han fick redan på dagis. Vi har stora möten med skolpsykologer/kuratorer/specialpedagoger osv, så vi har haft en väldig tur iom att de lyssnat och förstått direkt.

Det är helt rätt att du inte ger dig! Barn idag har enligt lag rätt till den stöd och hjälp de behöver och de behöver inte ens ha en diagnos för det! 

Så får väl inte en rektor säga??? Har de gjort åtgärdsprogram? Har BUP gjort informationsöverlämning? 
Det finns ju en mening med att utreda så barnet får diagnos så skola får veta hur de ska hjälpa. . Vad säger klassföreståndaren?

Kolla in den här länken SKolverkets handbok så du vet vad du har JURIDISKT rätt till. Lever inte skolan upp till detta anmäler du dem helt enkelt till skolinspektionen, ringer tidningen och sätter lite press på dem.   http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.159813!/Menu/article/attachment/R%C3%A4tt%20till%20kunskap%20och%20s%C3%A4rskilt%20st%C3%B6d%20120612.pdf

såg att det inte funkar som länk. Klipp ut webadressen http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.159813!/Menu/article/attachment/R%C3%A4tt%20till%20kunskap%20och%20s%C3%A4rskilt%20st%C3%B6d%20120612.pdf  och klistra in den i adressfältet. 

Lycka till  

Jag bor i Västerås och har en son på 6 år med adhd och svår språkstörning. Är jätte dålig på att svara i trådar här inne men skicka ett mail så svara ja har en annan mamma ja pratar med sen i början på året via mail här på fm så skriv du med så har du en att prata om allt med kramar

tack för era svar! jag är dock väldigt dålig på att gå in här på fl.

vi väntar som sagt på "sista budet" som blir nästa fredag. då skall vi träffa läkare m.m

jag funderar mycket på medicinering. skall man eller skall man inte...
min son funkar (än så länge) hyffsat bra i sin grupp i skolan.

jag är lite rädd för hur medicin påverkar barnen.
vad har ni för erfarenheter? ni som har avstått från medicinering, hur funkar det?

Maila mig på lindstrom.lotta@hotmail.com så kan vi prata där istället så du får ventilera till någon i samma sits kram