• Anonym (Omoralisk?)

    Har ni verkligen njutit av att vara otrogna?

    Har två barn och man sedan 14 år, och har en affär med en man som har fått mig att känna en massa saker som jag hade glömt bort. Ska man lämna eller glömma...? Men framför allt är jag nyfiken på att höra om ni har varit otrogna och verkligen kunnat njuta av det? Nu känner jag mig såååå usel och samtidigt har jag mitt livs sexigaste upplevelser... Vill inte ha en massa svar om att jag måste berätta för min man osv., jag vet att jag måste ta itu med detta men det jag är intresserad av är er som är otrogna och njuter av det och kanske får en kick och en nytändning i förhållandet... 

  • Svar på tråden Har ni verkligen njutit av att vara otrogna?
  • nyfödd ug

    Jag har en älskare och njuter verkligen av våra stunder tillsammans. Samvetet har blivit lättare att hantera med tiden, men visst känns det jobbigt ibland...

  • Anonym (Sören)

    På något konstigt vis så var det skönt! Lite som en form av hämnd mot min partner som inte tog sig tid för mig utan bara prioriterade sig själv och sina saker. Lite som att partnern fick skylla sig själv...

    Jag fick uppleva och se saker som jag inte skulle ha haft möjlighet till annars och jag fick uppmärksamhet och bekräftelse så jag svävade på små moln. Och nej, jag var inte kär i den jag var otrogen med utan det var mer en kompisgrej med en j-vulsk attraktionskraft!
    Så länge vi inte rörde vid varandra så var det ingen fara, men kom vi emot varandra var det kört och ingen av oss kunde hejda sig...

  • Anonym

    Ärligt så nej. Mest en ego-grej med alltför sur eftersmak för min del.

  • Fool

    Jag tror att det är väl ganska självklar att man njuter av det , varför skulle man annars göra det ?
    Att man sedan kanske (alla har inte det) får tampas med dåligt samvete är väl ett mindre irritationsmoment som man nog ganska lätt kan hanskas med , och visst tror jag att den som är otrogen upplever en nytändning i förhållandet , han eller hon får ju lixom det bästa av två världar , sex och bekräftelse från ena hållet , trygghet och allt ett långt förhållande ger från andra sidan. Så sett från den otrognes sida är det ett alldeles utomordentlig arrangemang , win win.... set från den bedragne partnern är det en hel annan vy , den sk nytändningen har ett ganska högt pris som jag tror få är villiga att betala , lite som.... jag och tanten har jättefin sex numera , det enda jag behöver göra är att dela henne med någon annan.....

    Om det du söker (vilket man får känslan av i din trådstart) är framgångsagor där folk har fått det finfint i sina förhållanden genom att bedra sin partner så kommer du säkert hitta det , otrohet är ju ganska vanligt , men du får heller inte glöma (vilket jag antar att du väldigt gärna vill förtränga) att skilsmässor pga otroheter är precis lika vanliga , och att din nytändning kan komma att få ett väldigt högt pris i form av att din man lämnar dig och du får träffa dina barn varannan vecka och att du dessutom kan du räkna med att ni kommer få ett ganska infekterat förhållande till varandra som skilda med mycket bitterhet och hat.... så frågan är... är du beredd att betala det priset för er sk nytändning ?

    Det du i praktiken gör är att spela ett högt spel med din familj som insats , och ALLA kommer få vara med om att betala priset DINA val...och allt hänger på att det aldrig kommer fram. Känns i mina ögon som att hänga upp väldigt mycket på en väldigt skör tråd.

  • Anonym (anna)

    Inte av otroheten i sig, men där emot vad den uppbringar. Tänker ytterst sällan på det mellan gångerna vi ses. Det är väl någon typ av försvarsmekanism.

  • Anonym (Mannen)

    De gånger jag varit otrogen så har det framförallt varit just för njutningens skull. Både kick och nytändning!
    Jag tillåter mig inte att påverkas av vare sig dåligt samvete eller några andra negativa känslor i någon nämnvärd grad.
    Du vet själv bäst hur du ska hantera detta. Ett enkelt och bra rättesnöre är ju att man behandlar andra så som man själv vill bli behandlad.
    Bry dig inte så mycket om andras värderingar, och vad Fool och andra skriver, utan gå till dig själv för du vet själv mycket bättre än vad någon annan kan göra.

  • Fool
    Anonym (Mannen) skrev 2012-10-15 11:44:18 följande:
    De gånger jag varit otrogen så har det framförallt varit just för njutningens skull. Både kick och nytändning!
    Jag tillåter mig inte att påverkas av vare sig dåligt samvete eller några andra negativa känslor i någon nämnvärd grad.
    Du vet själv bäst hur du ska hantera detta. Ett enkelt och bra rättesnöre är ju att man behandlar andra så som man själv vill bli behandlad.
    Bry dig inte så mycket om andras värderingar, och vad Fool och andra skriver, utan gå till dig själv för du vet själv mycket bättre än vad någon annan kan göra.
    Och det är väl precis vad hon oxå har gjort , valt att följa sitt ego och skita i vilka konsekvenser det får för andra , ink sin man och familj. Det Fool och några andra har gjort är att ge TS en bild av andra sidan myntet och påpekat att det finns en värld utanför sitt eget stora ego som påverkas ganska kraftigt av de val man gör i livet , speciellt när det finns två barn med i bilden.
  • Anonym (naughty me)

    Oh yes. Ung, sexig fräsch tjej - glad och kåt. Hur skulle jag kunnat låta bli att njuta...

  • Anonym (Varit där)

    Vet vad du talar om. I början var det superspännande och häftigt. Jag gick på moln och längtade till nästa träff och hur det skulle utveckla sig. Hemma så blev det lite bättre för ett tag. Tänkte mycket på den andre och vad vi hade gjort vilket gjorde mig mer sugen. Men efter en tid så försvann lusten hemma och mannen kändes mest i vägen och jobbig trots att jag älskade honom. Hade självklart dåligt samvete hela tiden men jag vande mig eftersom det blev en del av vardagen. Jag tänkte inte så mycket på det efter en tid men var hela tiden medveten om att det var fel. Jag insåg att såhär kan det inte fortsätta men satt fast i förälskelsen till den andra mannen. Så när jag kände att jag nästan hade flyttat alla mina känslor till den andra mannen så förstod jag att jag var tvungen att välja. När jag då frågade den andre så började han dra sig undan. Han var inte redo sa han (gift med barn). Då förstod jag att han bara var ute efter spänningen och lite guldkant på tillvaron. Så jag bröt med honom och återvände hem och valde att satsa på förhållandet. Det gör fortfarande ont men jag vet att den andre bara ville ha mig för sex och spänning. Min otrohet får jag skylla mig själv för. Komme aldrig att göra om det igen.    

  • Anonym (njae)

    Jag var otrogen mot min nuvarande make  (innan vi gifte oss). Det hände tre gånger med samma man, men kan kunde inte njuta av det kroppsligt. På väg därifrån kände jag dock varje gång ett konstigt rus. En kick som inte går att förklara, men som man får när man känner sig uppskattad och självständig (!?).  

    Jag berättade till slut för min kille vad som hänt, utan detaljer förstås. Vi hade en sex månader lång kris, men hittade tillbaks till varann. Nu är vi som sagt gifta och lyckligare än någonsin, i mina ögon iallafall.

     

Svar på tråden Har ni verkligen njutit av att vara otrogna?