nån mer som varit med om MOLA?

Jag var så lycklig att jag var gravid o att min son äntligen skulle få ett syskon. var o skrev in mig hos bm o allt o blev förberedde mig på att göra nupp-testet.. Sen kom det oväntade som man inte vill vara med om, jag börja att blöda lite smått. Ringde upp till KK o fråga vad jag skulle göra.dom sa åt mig att komma upp på deras jourtid så en doktor kunde kolla. Han gjorde att ultraljud och såg så fundersam ut o fråga mig om jag verkligen var gravid!!!!! Så jag gjorde ännu ett kissprov o blodprov så det verkligen var 100% säkert. allt visa att jag verkligen var gravid... Morgonen därpå kl 06.00 börja han ringa till jag vakna. Då säger han att jag skulle inte vänta till dagen därpå att komma på en undersökning utan han ville ha upp mig dit samma dag. Så jag gick igenom mera frågor o ett ultraljud till av en annan läkare som konstatera att jag inte hade en normal graviditet... Nånting fanns det i livmodern men hon kunde inte svara på vad. Så i fredags skulle jag ha fått gått igenom en skrapning bara för att dom ville ta ut det som fanns inuti mig o skicka på analys.( klara mig utan det ) Fatta min chock! Ena dan lyckligt gravid andra dan helt totalt förstörd. Så i fredags åkte vi upp till sjukan för tredje dagen i rad o där skicka dom in mig på ett rum o satte kanyl i armen ifall dom behövde söva mig. Tjöt som aldrig förr. Mådde riktigt dåligt söm då hade vi inte fått nåt svar på vad det var som hände. Så då fick jag förklaringen av den mest underbara sköterskan som finns att dom trodde det handla om en Mola-graviditet, enbart en stor klump med en massa celler som aldrig blivit ett foster. Helt sjukt. Sen fick jag gå igenom en massa tester igen.. Där framkom det att mitt hcg värde hade sjunkit från 20000 till bara 8000 så ett missfall var det jag hade för jag blödde ju. Ultraljudet visa ingenting, hela livmodern var precis tom o slät! Jag fattade ingenting förrns igår när det slog mig att shit jag var skengravid. Så imorgon består det av ännu ett läkarbesök där mitt hcg-värde ska testas igen. Hoppas det ligger extremt låg för jag vill inte riskera att få cancer! Nog för att den procenten ligger lågt att jag ska få det men ändå.. Kände för att skriva av mig. Hoppas det är nån som orkat läsa igenom allt jag har skrivit o att det kanske finns nån som förstår vad jag går igenom o kan ge råd på hur man går vidare efter detta. Jag känner mig extremt tom o allt bara snurrar i huvudet på mig, allt har gått så fort

En hjälplös mamma!