Olycklig 7-åring

Min 7-åring lastar sig själv för att hennes mor och far inte kan komma överens om hur umgänge mellan henne och hennes far bör vara. Han är enl ö k en varannan- helg-pappa. Pga hans psykiska ohälsa (depressiva drag, adhd-diagnos) har han inte alltid ork för henne och avsäger sig då självmant kontakten. Ibland griper jag in som mor och finner hans sinnesstämning olämplig för dottern att umgås med. Dessa tillfällen hatar han mig för och han menar att jag inte har mandat till det. Vi har varit hos Familjerätten på samtal men han avbryter dem alltid när han får mothugg eller kritik. Rätten menar att om jag bedömer fara för dottern ska hon ej lämnas till sin far. Så långt allt ok. Men vad gör jag åt dotterns sorg över dålig kontakt? Över att hon uttrycker att det vore bäst att hon inte fanns, då "skulle vi inte ha några problem"?