FruNaftra skrev 2012-10-21 18:38:05 följande:
En självklar fråga kanske, men varför gör du det?
Det är faktiskt en bra fråga. Jag vet inte vad den djupare anledningen är men jag kan förklara hur det känns för mig. Av någon anledning så dras killar till mig som bin till honung, även tjejer ibland, och alla blir enormt attraherade av mig. Det är inte någonting jag är van vid - när jag var yngre så fick jag aldrig någon sådan uppmärksamhet så jag kan inte riktigt hantera det. Jag har både en känsla av att jag borde vara tacksam för att de känner så för mig, att jag tror att de inte ska kunna vara vänner med mig om de inte får sex, och en hel del andra sådana saker vilket leder till att när de börjar flirta med mig så flirtar jag tillbaka.
Sedan så har jag väldigt lätt att bli småförälskad och när det händer kan jag inte stå emot. Speciellt inte ifall killen i fråga har dålig självkänsla och kanske aldrig blivit omtyckt av en tjej tidigare. Då vill jag bara göra allt för honom och visa honom hur attraktiv han visst är och det leder oftast till att vi hamnar i säng och sedan blir han jättekär i mig och jag i honom. Jag inser ju på något sätt att de flesta tjejer stoppar det redan på det första flirtstadiet men jag kan liksom inte det. När jag någon gång har försökt så uppfattas det inte så av killen heller utan det uppfattas som att jag flirtar.
Jag har några manliga vänner jag inte har legat med och jag har fått jobba riktigt hårt för det. Det är mestadels de som är gifta med andra tjejer, då känns det för elakt även för att vara jag. Då får jag liksom hitta på ursäkter till varför det inte går eftersom jag inte kan nobba dem rakt ut.
