Ena dagen vill han ha mig, nästa dag inte

Har varit i samma sits som dig i en tidigare relation. Det som tog mig ur detta var att ändra mitt sätt att tänka och distansera mig från honom. Du är värd någon som behandlar dig väl och som får dig att må bra samt där du kan vara den du är. Om en partner får en att må dåligt så är något fel. Det är svårt att avsluta något med en person som behandlar en så men det är mitt råd att göra det. Lycka till!

Tack, så du har varit med om samma sak? Det känns ju som att jag blir känslomässigt utbränd. Alltid ansett att jag haft relativt bra självinsikt, inte så att jag jagar killar som inte vill ha mig. Han kan ibland vara den som är den som jagar mig och pratar känslor och barn med mig, som att det är en självklarhet att det är vår framtid. Sen ballar han ur och vill leva sitt liv, när jag då undviker honom så kommer han med svansen mellan benen. Går inte att avgöra heller om han är kär eller inte eftersom han alltid betett sig såhär, han älskar sina fd som dumpat honom av samma anledning. Nåja, tack för tipset. Ska distansera mig och börja ställa in mig på ett liv utan honom.

 Att vara någons jojo är inte kul och kräver en enorm känslomässig belastning på ett dåligt sätt. Mitt ex som behandlade mig så här hade problem med närhet och där av detta beteende. Att så fort jag kom under huden så avfärdade han mig. Försökte förstå, vänta ut men det blev för jobbigt. Det jobbiga är ju just att ibland är allt perfekt men sen så är det inte det utan att något hänt.  Det tär på självkänslan. Kom ihåg att du inte kan ändra någon annans beteende än ditt egna. Det är jobbigt men du ska fokusera på vad du behöver och vill ha. Du är värd att må bra och det bästa. Har du ifrågasatt hans beteende? Berättat hur det får dig att må?

Bra beskrivning, min har också extremt svårt för närhet. Vi har det oftast riktigt bra när jag distanserat mig känslomässigt, då vågar han sig fram. De gånger han har uttryckt sina starka känslor för mig har jag blivit överlycklig, då ballar han ur och tar tillbaks allt. Detta har knäckt mig, måste kännas skönt nu när du kan se tillbaks på det. När bestämde du dig för att lämna? Jag är mitt i det nu och i fasen att jag förstår att det inte kommer gå, vet bara inte hur man lämnar någon man är kär i.

Har pratat med honom om det, han verkar förstå men sen är det samma sak igen.

Jag tog beslutet att lämna när han ännu en gång sårade mig. Det tog lång tid innan jag var över honom och hade en livskris. Vi skulle gifta oss och planerade livet tillsammans. Jag gick faktiskt och pratade med en psykolog och började förstå varför jag stannade. Men framför allt fokuserar jag på att tänka på hur jag vill må i en relation och vad jag behöver för att må bra. Förstår att det är jobbigt för dig men du gör inget fel. Kom ihåg det. Du är grym och om han inte vill ge dig det du behöver så finns det andra som gör det. Vad bra att du pratade me honom! Bra gjort! Men om han inte är villig på att jobba med sitt beteende och ändra det så kommer er relation vara så här. frågan blir ju då igen om du vill ha det så? :) Skickar en stor kram! Du är inte ensam och du är värd så mycket bättre!!

stod tyvärr ut med det där i 6år o 11månader med en man som är far till mina barn dessutom 

kunde gå upp o ner det där med att jag älskar dig sen nej jag älskar dig inte 

Gick du till en psykolog för att han gjorde så att du blev känslomässigt utbränd? Förstår att du måste hamnat i en total livskris, jag har inte varit lika länge med min men känner redan av hur mycket energi han suger. Jag börjar bli mer låg, svartsjuk, lättirriterad och isolerad. Så känner väl att det är dags att bryta.

Fruktansvärt, tur att du blivit av med honom och hoppas du fått tillbaks självförtroendet igen? Det är ju egentligen mest elaka man kan utsätta en människa för på relationsplanet, att ta tillbaks att man sagt att man älskar någon och sen tillbaks igen. Läskigt att det finns fler män än min som håller på.

Nej men fy va hemskt, skönt att du tog dina barn från det där slagfältet och grattis till den nya kärleken.

Det är inte säkert, har du pratat med honom om det då? Hur länge har ni haft det så?