Kan man få hjärndimma/sirap i huvudet/glasbubblekänsla av psykiska problem?

Har du kollat sköldkörtelvärdena? Ibland missar läkare att kolla det och avfärdar liknande symtom son dina med psykiska besvär.

japp, kollat och de låg bra (TSH 1,4 och T4 på 10 ref 8-14)

Ja det såg ju fint ut i alla fall..!

Men som svar på din fråga, så självklart kan man må så vid psykiska besvär (vilket är anledningen att de oftare BORDE testa sköldkörteln än vad de gör istället för att skriva ut massa tabletter). Hoppas du mår bättre snart!

Utmattning?

Känner precis likadant... Som i en bubbla! Låter ju helt sjukt för den som inte upplevt det... Känner mig som en dåre när jag säger det...

Men du är inte ensam om det är till någon tröst...
Jag tror bara en får vänta ut det. Måste väl bli bättre någon gång.

Kram

Låter lite som dissociation..? Vet inte, men googla och ge en kommentar.

Känner också samma och har gjort det till och från i säkert 10 år!!  Ibland har det blivit ljusare (1 gång) efter några års lidande och vet inte egentligen varför det blev det. Men sedan hände lite saker och då föll jag längre ner än vad jag gjort innan. 

Det är jättesvårt för det är inte en depression kanske men däremot känner jag att denna "svacka" precis som du har Ts senare har lett till åt depressionshållet och psykiska problem. Vet inte hur man ska få hjälp heller för tydligen är det inte så allvarligt.  Går med en konstant nedstämdhet ungefär och trötthet. Lite ledsen också men inget är särskilt dramatiskt. Jättesvårt att förklara och jag kan inte fatta själv jag gått i denna bubbla så länge. Tyvärr har jag nog blivit van och har glömt hur det var att leva utanför detta. Detta har nog snarare blivit min  identitet till skillnad från i början då jag inte kände det här var jag. Utan mer att det var att jag mådde dåligt och inte att det var jag som person men nu när jag skriver det kan jag inte ens minnas jag tänkte så sist. Kanske för att det helt enkelt blivit en del av mig. =/

Det kanske går över men jag är rädd att det jag gått igenom har blivit kroniskt och ibland undrar jag om jag nånsin kommer komma ur detta. Hoppas det.. En dag kanske allt vänder. Men är helt sjukt när livets dimmiga dagar blivit mer än de bra jag haft i mitt vuxna liv. 

 

Det har jag känt igen mig i just att det känns som man inte är delaktig i verkligheten och som man jämt har ett täckte över sig eller en hinna. 

Utmattningssymtom?

Alla de där symtomen hade jag med plus en massa mer och här sitter jag 1 1/2 år senare, fortfarande i dimman och ja, det är nog psykiskt. Utmattning är det jag relaterar till.

Minne och koncentration är väl det som var/är mitt största problem, som att hitta ord, köra bil osv.

Du kanske måste få komma till en dr. på psyk, min erfarenhet är att vc inte har lika mycket erfarenhet/kunskap runt detta och jag tror att det är viktigt att få rätt hjälp tidigt. Gör nog återhämtningstiden kortare.

Själv förstod jag inte i början hur illa det var och när jag väl förstod trodde jag inte på det utan var säker på att jag skulle dö av någon farlig sjukdom.

Så...sök mer hjälp för den finns att få!