Ni långtidssjukskrivna! (psykisk ohälsa)

Jag har snart varit sjukskriven i ett år (och lär väl tyvärr vara det i minst 6 mån till) för recidiverande depression.
Jag gick redan till psykolog och läkare regelbundet när jag "kraschade". Jag sa bara att jag inte klarade av mina studier och då ordnade läkaren en sjukskrivning. De första 3 månaderna (tror jag att det var) fick jag en månad i taget och efter det tre månader i taget. Det tycker jag är bra, då får man en kontinuerlig kontakt och kan lättare utvärdera hur ens mående utvecklas. Jag hade inte velat bli sjukskriven i 6-12 månader åt gången. Jag vill bara vara det så länge det behövs, och mycket kan hända på tre månader.

Tack för svar.
Det jag tänker mer är att en bekant till mig får något bidrag från FK. Läste lite om det och då var man tvungen att vara sjukskriven minst ett år. Man kan alltså inte få det bara av att vara sjukskriven på det sättet du är eller?

Har bara svårt att se hur det går till. En månad hit och det förstår jag med att få bli sjukskriven i ett år, don't get it.
Har inget emot att folk blir det alltså, bara nyfiken :P 

jag har inte sjukersättning just nu men min läkare nämnde att det kanske blir aktuellt. jag har just fått en ny diagnos, bipolär sjukdom, efter att ha varit sjukskriven i nästan ett år för recidiverande depression. jag mår fortfarande dåligt och har inte hittat nåt som hjälper än. dessutom tycker läkaren att stress är för farligt för mig just nu och att bli arbetslös och söka jobb skulle betyda massor av ångest och stress.

Jag är väl tillräckligt knasig för att lyckats bli sjukskriven. Har dock aldrig bett om att bli det. Vägrade nästan att bli det när jag blev tvångsinlagd på psyk pga självmordshandlingar. Vill klara mig själv och är rädd för att ses som en person som glider på skattebetalarnas pengar och njuter av att vara hemma. Nu har jag varit sjukskriven i 2 1/2 år pga av återkommande depressioner. Har ingen diagnos, då min terapeut anser att det är onödigt. Självklart förstår jag att det är något fel på mig. Nu får jag inte vara sjukskriven längre då dagarna tagit slut. Tanken vad jag ska göra på arbetsförmedlingen vet jag dock inte. Stressen man känner att inte veta och hur värdelös man är gör att man helst vill ta den enkla vägen och bara dö. Tror att vi som är psykisk sjuka inte ber om att vara hemma, det märker kompetenta läkare att man behöver.

Du tänker antagligen på aktivetsersättning. Det kan man få om man är ung och troligtvis kommer att vara sjuk i minst ett år. Man får inte den ersättningen godkänd hur som helst, det är ingen vanlig sjukskrivning. Man ska försöka rehabilitera sig samtidigt som man har ersättningen och man uppmuntras till att bli friskare.

Jag själv har aktivitetsersättning efter flera år av sjukskrivningar (tre månader i stöten på varje sjukskrivning.)

Jag var sjukskriven 100% i över 2,5 år pga av svår dpession ( återkommande) och svår ångest. Var inlagd ett par tillfälle. Jag träffade läkaren var 4:e vecka och psykolog 1 gång / v. Nu mår jag bättre och jobbar 50%. träffar läkaren varannan månad samt sjukgymnast varje vecka. Så jag upplever att de haft tät kontakt med mig , jag har alltid kunnat ringa vb också.

Första året blev jag sjukskriven tre månader i taget eftersom det fanns en chans att jag kunde bli frisk inom tre månader. När det stod klart att det inte fanns en chans att jag skulle bli frisk de närmaste åren, först då sjukskrevs jag en längre tid. Läkare vill inte sjukskriva för en längre tid om det finns chans att man blir frisk efter bara någon månad. 

Grejen med aktivitetsersättning är också att den är öppen för möjligheten att bli frisk inom den tidsperioden. Så skulle du bli frisk efter 2 månader så friskskrivs du.

Jag har velat bli sjukskriven men verkar omöjligt och har aldrig fått det som förslag heller.