Hjälp!! Gör vi fel?!

Ojojoj, abryt genast! Femminutersmetoden är fruktansvärd! Och självklart är den inte sund!
Och om ni har hållit på så i flera veckor så måste ni sluta omedelbart! Men det faktum att er dotter inte har gett upp (vilket metoden syftar till) är ett sundhetstecken.
Försök kompensera hennes oro och otrygghet med att samsova och ge henne maximal närhet framöver!
Ligg bara tätt intill henne och håll om henne när hon ska somna, och lämna henne inte.

gud min skapare! avbryt denna psykiska tortyr av er dotter! ni förstör hennes tilltro till er och till livet! sluta genast!

läs exempelvis baby whisperer, finns en tråd här på familjeliv. nyckeln är att inte lämna barnet!!!!

 

Ligg bredvid barnet tills det somnat? Så gör vi och vår lilla har alltid somnat så nära som det går. Trygghet är det viktigaste som finns. Trygga barn är glada barn.

Det vanligaste är att barnen med ojämna mellanrum vill vara nära. Låt henne sova hos/med er ett tag tills hon är mogen att sova själv igen. Inget barn mår bra av att skrika efter mamma och pappa under så lång tid. Om hon skriker när ni är där och gosar med henne i väntan på att hon skall somna är det skillnad därför då är ni där nära henne.

Avbryt de ni håller på med! Vilka rutiner har ni INNAN läggdags? Kan vara att ni behöver ändra nåt där! Sen att det tar så långt tid att somna om KAN bero på nattskräck! Min son börja med det vid elva månader och håller på ännu ibland och är snart två! Hur är sovningen på dan?

Jag säger också att ni bör sluta med 5-min metoden. Det här låter ungefär som vår dotter. Jag kände mig helt tokig  ett tag när det tog 100 år att natta henne! Det som till en början ändrade det hela var att min sambo tog över nattningarna. Hon skrek som tusan första två dagarna men sen accepterade hon det. Då somnade hon hur fort som helst! 

Sen blev hon sjuk en massa osv så jag tog över nattningarna igen, men började då natta senare. Har helt enkelt väntat ut henne tills hon är väldigt trött. Igår somnade hon på 30 sekunder, men då har hon precis slutat sova på dagen (hon är 2.5 år nu). Hon har dessutom nästan hela tiden sovit i vår säng. Hon, och låter som det även gäller för er dotter, är väldigt beroende av närhet och trygghet. Därför har jag resonerat som så att ju mer trygghet som liten desto bättre kommer hon sova senare. Och nu, ta i trä, sover hon i egen säng, kommer in till oss ibland, somnar fort och är allmänt nöjd och trygg. Men det tar tid! Låt henne dock inte gråta sig till sömns, det skadar både hjärnan och hennes inre trygghet. Ligg med henne tills hon somnar och låt henne vara uppe lite längre.. eller reglera dagsömnen så hon är tröttare på kvällen, då somnar hon nog lite fortare. Lycka till!!

Visste att det skulle bli hysteriska svar så fort jag började läsa tråden. Så jag kan istället skriva att- nej, 5 min metoden är inte speciellt bra, men du kan istället prova att sitta bredvid din dotters säng tills hon somnar. Min son var exakt likadan vid den åldern, så vi försökte få till en mysig godnatt-rutin. Flaskan i soffan samtidigt som vi läser en bok och pratar lungt, sedan upp i sängen och läser en bok till eller sjunger en sång. Sedan säger vi godnatt, sov gott och då vänder han sig bara om och somnar. Även fast det tog lite tid när vi först började göra såhär, kanske tog en timma innan han somnade. Det gäller att få barnet att känna att sängen är ett bra och tryggt ställe, och rutiner är viktiga för barn, det skapar trygghet att veta vad som händer härnäst! :)

Tänk om all kunde resonera så! Jag håller helt med!

Oj!! De va några hårda svar detta, helt klart tacksam för svar! Men att känna sig som en värdelös mamma stärktes något :) Ska absolut sluta med detta genast. Men med påtryckningar från i stort sett de flesta man pratat med även barnpsykologer att både börja och fortsätta har man ju tyvärr litat på de. De e två eller tre veckor vi gjort såhär, innan de låg vi bredvid henne, men hon verka ta de som lek så hon somnade aldrig, vi fick vänta ut de tills hon blev så trött att hon lutade sig mot oss o somnade själv i stort sett. Närhet är hon inte mycket för, utan hon ska ligga o skruva sig själv och gärna ha nåt i händerna att titta på, de räcker att vi e i samma rum.

Vad säger din magkänslan att ni ska göra?