Vildkatt - kattunge

En riktig vildkatt går inte att få tam. Det låter som ni fått tag i en förvildad tamkatt. Om ni har kommit så långt nu kan det nog gå att han blir ännu lugnare med tiden.

Jag har en så kallad vildkatt hemma. Hon föddes på en bondgård och var inte människovan det minsta när hon hämtades hem.

Nu är hon tam och trevlig. Dock fortfarande lagom skygg, sex år gammal. Hon fick en dotter som nu är fem och denna är ungefär lika skygg trots att hon växt upp i hemmet sedan födseln så jag tror mycket beror på personligheten. Dottern är dock mycket mera knäkatt än modern

Lycka till!

Oj ja, han är ingen vildkatt inte! En förvildad tamkatt som behöver tid på sig att bli helt trygg. Enda vildkatten som finns i Sverige ät lodjuret. Din kattunge kanske alltid kommer vara lite nervös, men det är även många katter som är uppfödda med människor. Det har att göra med personligheten. Jag har 4 f.d. förvildade katter hemma. Den som var allra värst (ca 7 månader när hon fångades in med sina ungar) kastade sig i vild panik längsmed väggarna när jag släppte in henne. Det dröjde två månader innan hon accepterade min närvaro, bara fräste och drog sig undan innan. Och sen dess är hon som ett plåster på mig! Jag tränar henne varje dag med lyft, jag petar på henne på nya sätt som hon tycker är konstiga, och liksom utmanar hennes kvarvarande osäkerhet. Så jobba med din kattunge, utmana honom liiiite i taget. Och ha tålamod. Han är ju tam nu, men har en bit kvar som du skriver. Vissa katter behöver bara tid, så blir de heöt trygga. Många andra behöver man utmana lite i taget genom att tänja lite på gränserna på ett väldigt lugnt sätt, så att katten får en chans att lära sig vara avslappnad även när saker sker på lite andra sätt och rutinerna ändras lite. Men ta det LÅNGSAMT! :)

Jag tränar på samma sak med min ena jourkatt.

Sätt genast ner honom igen varje gång du lyft upp honom. Gör så i några dagar, han kommer vänja sig vid att han alltid kommer ner på golvet direkt igen. Sen börjar du klappa typ två gånger varje gång innan du sätter ner honom, i några dagar. Sen klappar du två gånger och kliar varje gång, i några dagar. Sen mer och mer, längre och längre. Ta det långsamt! Plågsamt långsamt för dig som så gärna vill hålla honom och mysa, men så får det vara :P

Det viktiga är att han inte hinner börja sprattla, så kort tid ska du hålla honom i taget bara.

Och varje gång du satt ner honom så gosar du en stund på golvet så att han förknippar lyftet med något bra: bli upplyft och nersatt=gosigt. Det funkar på min jourkatt. Varje gång jag lyfte upp henne och satte ner henne så gosade vi loss ordentligt på golvet sen, det blev liksom rutin. Nu kan jag bära henne som en boll i några sekunder, lagom för att hinna gå till soffan och sätta sig så att jag kan sätta henne i knät så gosar vi där. Sen får hon hoppa ner och då gosar vi på golvet. Det har varit en del motgångar och sprattel här men man får liksom hitta ett bra sätt som funkar. När min jouris försökte kasta sig ner från mitt knä höll jag emot med ena handen och kliade som tusan med andra (hon smälter när hon blir kliad i nacken och på kinderna), och när hon lugnat sig har jag själv ställt ner henne. Nu går det riktigt bra. Så kämpa på du :) Men glöm inte - ta det långsamt ett steg i taget!

Glömde skriva att du måste vara lyhörd på vad som funkar och inte. Om det går för fort så får du backa ett steg och hållas på det steget ett tag extra. Du kanske inte ens bör lyfta honom högre än några decemeter första dagarna. Sen högre och högre, längre och längre stund.

Jag har en annan jouris som jag också lyfttränar (en f.d. vettskrämd icke människovan katt som utvecklas helt otroligt snabbt) och henne lyfte jag bara nån decimeter i början. Hon gnagde mig på fingrarna medans jag höll under magen men det har hon slutat med. Nu utmanar jag henne lite genom att bara lyfta framkroppen och hålla den upplyft när vi gosar, lyfter upp henne och verkligen håller henne i famnen, och lite olika. Henne kan jag utmana i snabbt tempo eftersom hon utvecklas så snabbt, men den andra som jag skrev om i förra inlägget (som är född tam) måste jag ta det extremt långsamt med.

tack för tipsen! Kämpar på :)