Nu startar utredning nr 3
Jag tror att socialen kommer finnas som min högra hand, i hela mitt liv, jag kommer aldrig bli kvitt dem.
Första utredningen var för att han slog till vårt barn och en granne såg det, andra att vi bråkade så häftigt att bvc gjorde en anmälan och den tredje för att jag anmälde honom för misstanke om våld, första gången vågade jag inte men den här gången tog jag till mig mod, mitt barn kom hem med mystiska blåmärken och var panikslagen.
Jag är så trött på att socialen hela tiden värderar mitt föräldraskap när det tydligen visar att det är fel på honom!
Men han är så manipulativ, han är Guds bästa ängel när socialen är nära.
Jag förstår inte varför han får fortsätta ha umgänge, trots att det kommer fram i utredningarna att han är för hårdhänt, för häftig, känslohämmad och förstår inte barnets ålder, samtidigt står det att jag gör inte nog mycket för barnets säkerhet, men vad ska jag göra? Jag får inte förbjuda honom att träffa barnet! Varför tror socialen att jag försöker få hjälp av DEM!
Krävs det att han ska bli alkoholist, knarkare eller att mitt barn hamnar på sjukhus innan socialen förstår att han inte kan vara pappa!
Varannan helg har jag ont i magen, kommer mitt barn hem med blåmärken och är panikslagen eller är det en bättre period så allt är bra.
Varför har pappor så stor rätt i vårt samhälle? Varför lyssnar inte socialen på mig? Varför får han fortsätta ha umgänge trots all information om misshandel? Socialen är värdelösa!
Så här sa en som arbetade på socialen åt mig "varför skickar du barnet dit om du misstänker våld? Du bryter mot att vara en bra vårdnadshavare?" Jag svarade "vad har jag för val?" För vad har jag för val?! Socialen trycker in oss på samarbetssamtal, erbjuder honom stöd i föräldrarollen och pratar om en stödfamilj TILL MIG, det är inte JAG som gör barnet illa!