ADHD - alltid svårt i skolan?
Som rubriken lyder - har barn med ADHD alltid svårt för sig i skolan? Är det inte möjligt att kunna förstå skolarbetet och vara en "duktig" elev och ändå ha ADHD, eller är det något annat det handlar om då?
Som rubriken lyder - har barn med ADHD alltid svårt för sig i skolan? Är det inte möjligt att kunna förstå skolarbetet och vara en "duktig" elev och ändå ha ADHD, eller är det något annat det handlar om då?
Får dom medicinering så kan de klara skolan alldeles utmärkt... utan mediciner är det väldigt svårt....
Jag som eventuellt har ADD hade jättesvårt för alla ämnen jag inte tyckte var kul.
Tvärt om med ämnen som var roliga. Då var man på andra sidan skalan istället liksom..
Allt eller inget.
Min erfarenhet säger att man absolut kan ha det enkelt för sig i skolan men det underlättar om man har ett intresse för ämnet i fråga. Gillar man inte ämnet är det svårare.
Har läst om tjejer och ADHD, tydligen kan vissa tjejer vara extra bra i skolan då de fokuserar på skolarbetet istället för den sociala biten då de kan ha svårt att passa in med andra barn.
Att ha problem med den sociala biten kan ju båda hjälpa och stjälpa studerandet.
Tackar för svar!
Jag har en kompis och en bror som har ADHD och min bror har väldigt svårt i skolan med sånna ämnen han inte tycker är kul och har fått gå om flera år pga det..
Men min kompis hade jätte lätt i skolan och förstod det mesta..
Jag tror att det beror på hur "svår" ADHD man har och om man bara har adhd eller om man har några andra diagnoser också..
Jag har flera ADHD-elever. Alla är de olika... En av mina elever höjde sitt betyg 2 steg efter byte av medicin. Den nya medicinen gjorde att eleven kunde fokusera bättre, det måste vara jättetufft att inte ens kunna fokusera på de ämnen man gillar...
Finns alla sorter, oftast är det inte ämnena som är svåra utan att hålla motivationen uppe, är det för lätt är det lätt att de ger upp, är det fö svårt ger många upp, en del har stora problem med stimuli runtkring och kan inte koncentrera sig pga osv.Så att lägga allt på en lagom nivå är A & O. Själva intelligensen är det ju inget fel på. Utan att behålla motivationen och koncentrationen, har man ADHD kan det vara extrremt svårt att börja med något som känns tråkigt och det blir bara röröigt, samtidigt som det också kan vara svårt att sluta med något som känns roligt.
Har träffat alla sorter, allt från se dom inte orkade med skolan och så finns det de som klarar sig utmärkt, tex sonens barnläkare som har ADHD, en näta vän till mig med ADD som efter att la levt i misär hemma utan att ens orka laga mat eller orka något alls efter en tid faktiskt lyckades läsa in gymnasiet på komvux och senare läsa till fritidspedagog.
Så jag tänker mer att det svåra inte alltid är att förstå ämnena utan allt runtkring, att starta-stoppa, lägga allt på en jämn nivå, lägga en plan som gör att just den eleven kan koncentrera sig, ibland kan det vara så enkelt att det fungerar att ha hörlurar på sig för att slippa alla intryck runtkring, ibland kan man behöva lägga en hel plan.
Förstår inte riktigt. Får inte dessa barn extra stöttning i skolan? Så har jag fattat det. Vissa menar att det är av den anledningen som man vill ha en diagnos på sitt barn?.
Tycker det är skrämmande att små barn ska medicinera! Det borde vara det absolut sista
man tog till. Vad är det för mediciner? Hur verkar de på lång sikt? FInns det risk för tillvänjning?
Förstår inte riktigt. Får inte dessa barn extra stöttning i skolan? Så har jag fattat det. Vissa menar att det är av den anledningen som man vill ha en diagnos på sitt barn?.
Tycker det är skrämmande att små barn ska medicinera! Det borde vara det absolut sista
man tog till. Vad är det för mediciner? Hur verkar de på lång sikt? FInns det risk för tillvänjning?