Jag har kommit fram till att jag är som mest lycklig när jag är singel och inte har någon special someone i mitt liv. När jag går in i förhållanden känns det jättebra i början. Men en bit in börjar jag känna mig osäker och tappar all tro på mig själv som jag byggt upp under tiden som singel. Känner att hela jag rasar ner någonstans.
Varför blir det så?
Saknar du friheten att göra som du vill?
Vet inte varför det blir så, men känner igen mig precis! Och då är jag ändå "gammal", men det har alltid varit så där. Har inte insett det förrän på senare år. Handlar det i grunden om dåligt självförtroende...?
Jag har inte heller insett det förrän nyligen. Det får mig att undra om jag är dömd till att undvika förhållanden resten av livet eller om det finns en lösning?
Jag känner igen vad du beskriver och upplevt detta ett par gånger i livet. Nu kan jag ju inte säga att det är samma för dig....men för mig hände det när jag förlorade mig själv. När jag var mer i min partner än hos mig själv. När jag tänkte mer på vad han kände, tyckte och tänkte, än att bry mig om vad jag kände och ville. När jag av rädsla av att förlora honom och kärleken, analyserade och anpassade mig efter honom.
Att öppna upp för kärleken och för en annan människa gör oss mer sårbara. Plötsligt har en annan människa makten att såra oss och det gör oss ofta mer osäkra och det är då så enkelt att förlora oss själva....att liksom överge oss själva, genom att gå in i partners känslor och vilja och tänkande. Men det leder alltid till en ökad osäkerhet och varje gång jag övergivit mig själv, så har jag förlorat delar av min självkänsla.
Många gånger leder det till en massa rädsla och spel, och leder in i en smärtsam cirkel.
Men lösningen, tror jag, ligger i att kämpa för att komma tillbaka till sig själv igen då det händer. Att arbeta på att rikta blicken inåt, att fråga sig själv, vad vill jag, vad känner jag och sen våga visa och stå upp för sig själv. Även om det innebär att man kanske riskarar att visa sig sårbar och obekväm inför sin partner. Och våga lita på att om det är äkta kärlek så kommer han stå kvar...även då jag visar upp mig själv, precis som jag är....på gott och ont.