Dagmamman misstänker ADD el dyl, vi är ställda och lite chockade. Hur tråkiga får pärlplattor o dyl vara innan man ska oroa sig?

Hej! Vår son är tre år och nio månader. Han är varken under- eller överaktiv på något sätt. Men, på utvecklingssamtalet nu sade vår dagmamma att han har svårt att koncentrera sig, ofta börjar drömma sig bort efter halva samlingen på ca en timme där de repeterar mycket spanska ord (vi är svensktalande men hon lär dem spanska en stund om dagen) och former och färger, har svårt att jobba efter detaljerade instruktioner (t ex legobygge eller pysselbok där man ska färglägga olika saker i olika färger). Allt gäller bara ibland eller ofta, ibland går det väldigt bra också. Han verkar inte tycka att det är roligt med pyssel eller pillande säger hon. Pärlplattor orkar han aldrig med en hel, trä pärlor på tråd är ointressant. Hon säger att vissa spanska ord sätter sig anmärkningsvärt lätt, medan andra aldrig verkar gå in. Vi kände inte att det hon sa var så konstigt, han är lite sådär som person (slarvig charmör) och alla kan väl inte gilla pärlplattor... Han leker ofta lungt och länge med annat som djur, rollekar, bilar osv. Men, sen kom hennes misstanke om problematik, och att hennes rekommendation är att vi gör en utredning, hon ville inte uttala sig om vilken diagnos hon misstänkte men kanske ADD el.dyl. Jag och min man blev så förvånade och oroliga, då detta inte är något vi misstänkt alls, eller märkt av hemma! Så kluvna känslor, han är ju en helt vanlig kille enligt mig! Men kan dagmamman ha så fel? Kan vi ha missat detta så? Hemma gör vi ju iofs sällan saker han inte tycker är roligt, vi pysslar väldigt lite då vi inte är pyssliga själva. Vi testar nya grejer som spel och pussel, och vissa gillar han andra inte, men vi har sett det som helt normalt. Han har ett väl utvecklat språk, inga problem med fin- eller grovmotorik, socialt inga problem, han kan räkna och känner igen alla bokstäver, lyssnar gärna på sagor och böcker i en timme. Älskar att spela spel på iPad, men det behöver ju inte bevisa nån motsats kanske. Pussel kan han lägga flera i rad, även om vi oftast är med så jag har svårt att svära på att han skulle fokusera lika länge ensam. Drömmande över det normala har vi inte heller sett hemma, förutom att han liksom många kan "hamna i stirr" ibland när jan är trött. T ex om vi pratar om vuxensaker vid middagen eller så, så kan han sitta och fundera på annat med blicken i fjärran men vaknar till och svarar så fort vi frågar vad han tänker på. Han "försvinner" aldrig när vi leker eller pratar om bilder eller annat aktivt. Han kan ligga och bläddra i böcker själv också, även om han ofta snabbt kommer till oss och vill att vi läser. Vi har aldrig upplevt att han har svårt att förstå instruktioner heller, men å andra sidan ger vi honom kanske lätta sådana, i två,tre led. Svårt att minnas när vi aldrig tänkt på det..! Utredning kommer väl, dagmamman föreslog att hon tar hem en observatör i början av nästa år, men det är ju långt kvar, jag kan ju knappt tänka på nåt annat nu :-/! Är så orolig! Memoryspel klarar han normalbra är min uppfattning, impulskontroll har varken vi eller dagmamman heller märkt problem med. Det är liksom bara det där med hennes instruktioner, och fokus i pyssel och samling. Ni som har liknande barn, med eller utan någon diagnos: Tycker ni att jag blundar för obehagliga fakta eller låter han normal? Vilka saker brukar man testa i en utredning på 3-4 åringar? Får de leka eller sortera saker eller minnas siffror eller hur går det till? Hur mycket heltäckande tålamod kan man kräva av ett barn på 3,5? Finns exempel på lägstanivå på instruktion eller annat en "normal" (ursökta uttrycket) treåring alltid ska klara? Kom diagnos som en chock för någon av er eller hade ni haft det på känn själva först? Ursäkta min utläggning, hoppas att någon orkat läsa ända hit!