ensamstående utan att veta vem pappan är

Vad modig du är! 

Huvudsaken är att du gör allt i din makt att ta reda på vem pappan är.

Nä, huvudsaken är att du gör allt för ditt barn!

Grattis!
Nu är det ju så här det är för dig och inget att göra åt! Som du säger så är en trygg ensamstående mamma tusen ggr bättre än två föräldrar som bara velar och bråkar. Såklart hade det varit bra om du visste vem pappan var, men nu är det ju inte så!

Lycka till med bebisen! :) 

Självklart kommer jag göra allt som står i min makt för att få reda på fadern till barnet, någonting annat vore rent av oansvarigt av mig. och helt clueless är jag inte om vem det kan vara.
Såklart vill jag att mitt barn ska ha en pappa, men vill han inte så vill han inte.

Grattis!!tycker att det är bra att du känner att du iallfall är villig till att ta reda på det, jag tycker också att både pappan och barnet har rätt till att veta, men sen är det ju hans val hur han väljer att göra!

 jag sitter själv i en situation att jag inte vet vem pappan är, men båda männen är medvetna om situationen och är jätte glada:) (båda vill vara pappa).jag var jätte orolig när jag skulle berätta för dem att ingen av de skulle vilja vara med i bilden, men jag bestämde mej för att bita i den sura citronen och berätta, och de tog det som sagt med glädje!

men för mej så är inte detta det viktigaste just nu, utan att jag ska ha ett stabilt liv och kunna uppfostra mitt barn så att han/hon känner trygghet!

jag är i v.6

Personligen så tycker jag inte att du skall neka barnet en pappa ifall han vill vara delaktig.

jag är väntar mitt första barn, dock med sambon, så jag har ingen erfarenhet om det du skriver! MEN jag är bara tvungen att lägga mig i och säga: Starkt och lycka till, underbara människa! Jag önskar dig all lycka till med graviditeten och ditt lilla mirakel och fadern, oavsett hur han väljer att göra! :D Ditt barn har något att vara stolt över att ha dig som mamma!:)

Kranti: jag förstår precis varför du valde som du gjorde med att behålla det. Jag hade nog gjort samma. Och jag tycker du är modig som berättade det så snart. På vilket sätt är han svartsjuk?
Tror man klarar det om man verkligen vill. Jag vet att jag kommer bli en bra mamma. Om kanske lite för sträng

Czarny: tack för dina uppmuntrande ord! Dem värmer verkligen. Trots att jag känner mer och mer för varje dag att jag vill verkligen detta och blir starkare och starkare i min beslut så kommer paniken minst en gång om dagen. Dock tror jag faktiskt den gör det även om man har partner.
Och går allt som det ska så är hon/han verkligen ett mirakel. Och i och med att jag har sån bra och trygg familj runt mig vet jag att det kommer gå bra. Plus att kusinen kommer vara 4 mån äldre ð??

Kan bara söga hur det var för mig, och ja panik hade jag iaf också av och till i början, det är ju så overkligt hur som! Även nu i vecka 41+2:p Men som sagt lycka till, många som får barn utan fader och utan bra stöd från sin familj, all lycka till er!

Jag valde att behålla min dotter och gjorde allt ensam, det är tufft men kärleken till det lilla liv man skapat tar över totalt!
Nu har jag en kille som tagit sig an min dotter som en pappa och vi väntar nu det andra barnet i juli. Men jag kan säga att saker och ting var nästan lättare när jag var själv för omedvetet så förväntar man sig en gnutta hjälp när det finns en kille i hemmet och ibland blir man besviken och frustrerad över att han inte ser dom grejerna. Är man själv så tar man bara helt enkelt tag i allt själv utan att ens fundera :)

Pappan fick reda på det efter att hon var född men han valde att ej vara delaktig. Hur det sen blir får framtiden avgöra. Jag ångrar iaf inte alls att jag valde att behålla mitt barn trots att jag var ensam, hon är det bästa jag har och kommer bli en fantastisk storasyster! Det jag funderar lite kring är bara hur mycket hon kommer att fundera över "varför har inte jag en biologisk pappa som alla andra, som jag är lik osv". Det skär i hjärtat. Men jag gör allt och lite till för att vara både mamma och pappa och sen har hon ju sin extrapappa, min kille som älskar henne över allt på denna jord! Som hon dessutom kallar pappa.

Allt löser sig! Du kommer klara detta galant. Grattis till graviditeten!

Tack Amber...
Det känns alltid lite lättare och bättre när det är fler som tagit "samma" beslut och gjorde denna resa!