• mliabel

    Bebisar och nattskräck?

    Min strax 6 månaders bebis har i flera nätter i rad, vid samma tid, vaknat och skrikit helt hysteriskt. Han skriker så att han blir helt svettig och hes. Jag försöker lugna i famnen, bära honom, lägga honom ner, sätta honom upp, amma, sjunga. Ingenting fungerar. Han verkar inte ens se mig, ser förbi mig hela tiden när jag försöker få kontakt. Han verkar inte vilja att jag håller i honom alls. Sparkar och slår, boxar mig på bröstet och klöser mig i ansiktet.

    Vi har trott att han har haft ont, men har nu läst på om nattskräck. Attackerna ska komma 1-2 timmar efter insomnadet. Han somnar runt 19-21 och attackerna kommer alltid mellan 22-23. De kan även komma mitt i natten.

    Kan bebisar ha nattskräck? Hans pappa går i sömnen ibland och hans farmor gick väldigt mycket i sömnen som barn, gör det fortfarande. 

    Det som var märkligt igårkväll var att medans han skrek som mest började jag sjunga på hans favoritsång. Han tystnade tvärt, vände sig mot mig och log! Han tittade sig omkring och började busa och leka med min mobil som låg i sängen. Tycker bara det är konstigt hur han kan tystna så tvärt efter att ha varit så hysterisk och verka som att ingenting har hänt.
    Verkar som att han liksom vaknar ur sin dröm. 

  • Svar på tråden Bebisar och nattskräck?
  • Neko

    Min son hade så när han var mindre, precis som du beskriver. Jag har hört förklaringen att det är som att kroppen vaknar men inte riktigt medvetandet så det blir skrämmande för dem. Om det händer samma tid ungefär så kan det hjälpa att smyga in till dem lite före och puffa lite på dem så att de vaknar upp litegrann och går över i lättare sömn, då bruka det gå att undvika. När de väl hamnat i nattskräck så går det oftast över genom att de väcks som din son, eller att de "somnar om".

    Ett tag var det enda som hjälpte oss att först försöka trösta honom och sedan plösligt gå därifrån, då kom han efter och vaknade liksom till av att han ställde sig upp.

    Men det växer bort som tur är. Och de ska inte minnas något på morgonen heller.

  • En blå giraff

    Ja jag tror att väldigt små barn kan ha nattskräck. Min äldsta har haft mycket attacker och det började redan innan han var 1 år. Tog lång tid innan vi fattade vad det var. Samma sak för oss att pappan är sömngångare...

  • mliabel
    Neko skrev 2012-12-11 20:00:12 följande:
    Min son hade så när han var mindre, precis som du beskriver. Jag har hört förklaringen att det är som att kroppen vaknar men inte riktigt medvetandet så det blir skrämmande för dem. Om det händer samma tid ungefär så kan det hjälpa att smyga in till dem lite före och puffa lite på dem så att de vaknar upp litegrann och går över i lättare sömn, då bruka det gå att undvika. När de väl hamnat i nattskräck så går det oftast över genom att de väcks som din son, eller att de "somnar om".

    Ett tag var det enda som hjälpte oss att först försöka trösta honom och sedan plösligt gå därifrån, då kom han efter och vaknade liksom till av att han ställde sig upp.

    Men det växer bort som tur är. Och de ska inte minnas något på morgonen heller.
    Ja skönt att de i alla fall inte minns något, för jag känner mig så dålig som inte kan lugna honom när han bara skriker.
    Har läst om större barn som har nattskräck men aldrig om bebisar. Men detta liknade helt klart nattskräck. 
Svar på tråden Bebisar och nattskräck?