Hjälp!!

Ja du ringer en advokat och lämnar in en stämning men i fatet mot dig har du att du vill ta Ert barn och flytta 100 mil från pappan. Hur tänker du att umgänge ska se ut då?

Ja vi har ju inget socialt umgänge här förutom hans familj som ogillar mig och säger emot allt jag gör.. Som att sonen är laktos men nä hon matar han med mjölk och grädde ändå så han får ont i magen och skiter ett ex antal bajsblöjor. Hon ser inte när han stoppar små saker i munnen då hon är halvblind. Tror inte han gillar trappor för dom är ju farliga, men han är inte ens 1,5år så inser inte vad som är farligt och inte.. Och min sambo förstår inte varför jag inte vill lämna han där.. Vi har inget liv alls här och jag bli deprimerad av att tänka vars jag befinner mig! Jag var en idiot som gjorde misstaetg och flyttade hit! Jag vill ha tillbaka mitt sociala nätverk.. Han få träffa dom vid jul, påsk, sommarlov ja när han kan men då han prioriterar jobb framför allt annat så lär de bli sällan.. Inte rätt att ta barn ifrån sin ena förälder men när man mår så här dåligt och vet att livet skulle bli så mycke bättre finns inget val..

Då får du stärka dig själv och skaffa socialt närverk där du är, du vet man kan separera från varandra och ändå bo kvar i samma stad eller såfår du flytta själv och bara träffa ditt barn några dagar vid påsk sommar och jul, för är det barnets bästa att ha den kontakten med pappan så är det lika okej att barnet har den kontakten med dig eller hur? Varför skaffa barn med nån du inte är beredd att bo i samma stad som? Tr ser hårt på det så lycka till om du tror de godkänner en flytt för barnet hade varit skillnad om barnet bodde där och då kunde relatera till släkten men nu gör han inte det så anknytningen till båda föräldrarna är viktigare en en släkt. Läs lagen så ser du! Men du kan alltid flytta och bli uf det står dig fritt

Han gillar ju inte ens sin pappa och vägra vara ensam med han så att han skulle ha de bättre med han tro jag verkligen inte, sambon har inga problem att vara utan sin son.. Han har som sagt inte varit så jävla aktiv och brytt sig förrän nu när jag verkligen vill flytta, men ska han titta till han om jag ex badar tappar han liksom fokus om ungen och börja städa iställe sen kan jag höra ungen gråta på övervåningen och sambon håller på med disk. Ska han ha han ute tappar han fokus och jag kan hitta ungen på vägen när jag går ut och pappan kollar bilen iställe. Jag vill inte lämna min son hos han.. Och ja de var dumt att skaffa barn med han ja vet, och hade han berättat tidigare att han vägra flytta skulle jag gjort abort med denna men nu är de på tok försent.. Men han har ju sagt att vi ska flytta upp igen, men han ha ju bara ljugit.. Gett mig falska förhoppningar! Och när jag sa att jag behövde hjälp när tösen kommer och ville han skulle vara hemma med oss i en vecka eller 2 så vägrade han.. Han ha knappt tid att köra mig till bb då jobbet går först.. Så hur skulle han ha tid att ta hand om ens ett barn då han ständigt jobbar över och går ut mmed jobbet..? Och de är inget jag få veta utan han kan komma sammma dag och packa en väska och dra med jobbet till stockholm eller nått.. Komma hem och duscha på lunchen för att sen berätta att han ska ut med jobbet och kommer hem långt efter vi lagt oss. Skulle jag stanna skulle jag gå in väggen, då skulle jag inte ha ork att ens ta hand om mig själv och sambon skulle inte klara 2barn de har han sagt och han vägrar som sagt gå hemma för han skulle bli tokig.. Han jobbar hellre och går ut med jobbet 2ggr i veckan medans jag få gå hemma och må dåligt..

Barnet är hur gammal? Det är ju allmänt känt att även om fäder inte har bästa koll och umgänge direkt så kommer det vid en viss ålder på barnet.

Han är nästan 17månader..

Ja men då vet du varför ungen beter sig som han gör och är mammig och snart kommer pappan var djupt engagerad så ja du lär få tufft om du ska få en tr att gå på din linje. Lycka till det kommer du verkligen behöva och hoppas du är rik för kommer bli en kostsam fråga eller så växer du upp och gör det bästa för barnet dvs närheten till båda sina föräldrar

Eller så är de pappan som kan ta och följa med norr ut.. Varför är de alltid mamman som ska må skit för att pappan inte vill anpassa sig? Varför ska jag offra allt för han?! Jag har varit en idiot som tofflat efter han som nån idiot och gjort allt han bett om och vad få jag?! Inte ett jävla skit! Jag ska uppfostra hans barn och må så psykiskt dåligt medans han få njuta av livet och inte behöva ta ansvar..

Du behöver inte vara förbaskat på mog för lagen ser ut som den gör, jag berätta hur lagen är formad och vad som gäller det är fan inte mitt fel att du gjort dina val tidigare men kanske dags att stå för dem nu en kasta skit på nån helt oskyldig

Varför gör du dig till ett offer? Du har valt att få barn med honom och då får du leva med ansvaret att barnet behöver båda föräldrarna.

Om det stämmer att din sambo beter sig som han gör så tycker jag du ska flytta.

Det ska mycket till för att han ska få vårdnaden så länge som du medverkar till ett regelbundet umgänge.
Du måste dock vara beredd på att det är varannan helg som gäller.
Som du beskriver det kommer inte umgänget fungera vare sig ni bor 100 mil bort eller 1 km bort, så då spelar det ju tyvärr ingen roll för barnen - de får inte mer tillgång till sin pappa om ni separerar och du bor kvar än om du flyttar 100 mil.