Deprimerad och orkar inte mera

Det kommer att vända men det kan ta tid att hitta rätt medicin. Om man provat flera anti-depressiva mediciner som inte fungerar så kanske man till slut får fundera om det kanske handlar om en bipolär variant (typ 2 ger övervägande svårbehandlade depressioner) och då kan stämningsstabiliserare hjälpa. Men det känns som för tidigt för att kolla åt det hållet nu, skriver det endast för att ge dig hopp! Det finns mycket kvar att prova TS!.

Jag kommer sitta helt ensam på jul och på nyår. För min enda vän befinner sig över 80 mil bort.
Min mamma har avvisat mig hela livet. Jag har inga barn, ingen partner.  Jag fattar inte hur DU kan vara olycklig. Jag vill bara dö.

Tack för ditt svar! Gud jag hoppas inte jag är bipolär... Vad jag vet så är det ju jätte svårbehandlat! Har ju heller aldrig varit manisk, men har tidigare haft två depressioner som utlösts i samband med tuffa uppbrott. Detta kom från ingenstans då allt i mitt liv är bra. Känns extra tungt då.. Jag är ärligt talat rädd för att aldrig någonsin må bra igen och den tanken kan jag inte leva med.. Vill bara skrika rakt ut av smärta!

Men skärp dig. Depression är en SJUKDOM. Man kan ha ALLT men ändå vara djupt deprimerad pga att man faktiskt är sjuk. Det är inte heller en  tävling om vem som mår sämst, smärta är subjektivt.

Anonym (K): Jag vet verkligen heller inte varför jag mår såhär. Men vill bara sluta andas lite... Din situation låter inte så kul och jag förstår verkligen att du är ledsen. Finns inget värre än att känna sig ensam.. Hoppas verkligen att det vänder för dig snart!

Jag är bipolär typ 2 och det var bara svårbehandlat innan jag fick rätt diagnos. Så fort jag fick bipolärmediciner så försvann depressionen och jag fick mitt liv tillbaka. Har heller aldrig varit manisk (som tur är). Men som sagt, tänk inte i de banorna än utan kämpa vidare. Det känns hopplöst och tungt men det kan vända när man minst anar det.

Får du äta medicinerna nu när du är gravid? Hormonerna kan ju också ställa till det lite extra med psyket.

Så typ två är den lättare varianten av bipolär? Vad underbart att du fick bukt med det!! Måste kännas som att få livet tillbaka. Får du fortfarande depressions episoder eller kan de hålla det under kontroll? Kan du jobba, glädjas åt din vardag osv? Jag har provat cipramil och nu Sertralin då de inte påverkar fostret. Får kraftiga panikattacker och har generellt mycket ångest. Det kan de tyvärr inte göra någonting åt i nuläget då ångest dämpande skadar barnet.. Läkaren säger att jag kommer bli bra men det har han sagt ett tag och min ork börjar verkligen sina. Är verkligen inte en negativ eller ledsen person i vanliga fall utan snarare pigg, glad och sprallig. Detta har dock helt förvunnit med depressionen och nu är allt bara nattsvart

Ja jag kan faktiskt säga att jag är lycklig över mitt liv nu för tiden. Har endast fått milda depressionsskov sedan jag började på medicinen, och de satt bara i en vecka åt gången så det var absolut ingen fara. Kändes mer som en normal låg period som alla kan få.

Vad jobbigt att inte kunna använda sig av något som lindrar. Kan du inte få prova kbt eller någon annan terapi för att få hjälp att hantera ångesten iallafall? Jag vet att det är svårt att ta till sig tröstande ord för i slutändan är man ändå ensam med att bära ångesten. Inga ord kan ändra det, men man kan finna strategier för att hantera det så gott det går iallafall. För mig fungerar musik väldigt bra. Är jag bara deprimerad så kan det hjälpa att lyssna på glad och uppåt-musik t.ex outcast hey-ya. Har jag ångest så vill jag gärna ha lugn musik, tex Chris Isac Wicked games. Det spelar ingen roll vad de sjunger om, men det måste vara väldigt lugn musik som man nästan somnar av. Kanske är det något som kan hjälpa dig?

Jag har precis påbörjat kbt och fick någon övning där jag skulle sitta stilla i 15 min och gå igenom kroppen. Någon medvetenhetsövning var det.. Slutade med ett massivt ångest anfall som kändes som timmar och jag bara kröp ihop och grät. När jag får panikångest försöker jag tänka att det inte är på rikitgt, att jag inte kommer att svimma, spy el dylikt och det hjälper lite. Men varje dag är en enorm kamp och ett evigt tampandes med mig själv samtidigt som jag försöker leva ett så normalt liv jag kan. Jag kan helt ärligt säga att ett liv som är såhär inte är värt att leva. Ändlösa dagar av ångest, gråter flera timmar varje kväll och ibland innan jag åker till kontoret. Ingenting känns meningsfullt och glädjen lyser med sin frånvaro. Som att någon har lagt en svart pressening över mig.. Hur orkar man? Beundrar verkligen er som gått igenom depression och kommit ut på andra sidan. Det krävs enormt mod och styrka..

Du visar på samma mod och styrka varje dag som du klarar av nu. Och det räcker med att ta en dag i taget!

Har du varit med om något traumatiskt i ditt liv som du inte bearbetat? Inte för att det spelar någon roll kanske, är mest nyfiken över det här fenomenet med panikångest. För vissa är depressionen det primära och ångesten är ett delsymptom, medan det för andra är ångesten som är det primära. Även om jag tror på att det kan bero på obalanser i signalsubstanserna så tror jag även att det för många kan ligga något obearbetat bakom det också. Något som man inte velat acceptera utan istället förträngt.

Vad gäller trauma så har jag inget.. Växte typ upp i tomtebolyckan och har bara bra minnen från när jag var liten. Har dock en kusin som är bipolär. Hon fick diagnosen för ett år sedan. Hon har mått väldigt dåligt i hela sitt liv.. En annan kusin har SAD, men inte så kraftiga episoder.. Finns nog lite sånt i släkten på min pappas sida men ingen som tagit sitt liv eller så. Detta var första gången i mitt liv som jag fått panikångest.. Har som sagt haft 2 tidigare depressioner med ångest, men aldrig panikångest. Extremt obehagligt måste jag säga.. Om man redan har bytat trå ssri preparat är det ens lönt att prova ett tredje eller kommer inte det heller ge effekt? Cipramilen har gjort jobbet de senaste 2 depressionerna, men denna gången fungerade det inte..

Har dessutom långt QT syndrom som gör att jag är lite begränsad i val av antidepressivt. Får förlängd qt tid av vissa preparat och det kan i värsta fall leda till hjärtstopp..

Det finns ju många sorters antidepressiva som arbetar med olika signalsubstanser. Du har hittils bara provat cipramil och sertralin vilka båda två arbetar med serotininet i hjärnan. Det finns andra, tex edronax som arbetar mer med noradrenalinet, eller voxra som arbetar med dopaminet. Vilken som fungerar bäst beror ju helt på vad som är i obalans i just din kropp.

Jag hoppas verkligen att något hjälper! Ska ringa min läkre imorgon och få en akut tid.. Mår så jädrans dåligt nu att jag är rädd att bara släppa allt och aldrig mer stiga upp ur sängen