Hur länge ska det vara så här?

Hej jag och min sambo har pratat om parterapi fast det är mest jag som påpekat det.
För 1 ,5 år sedan var jag med min chef och hans dotter med vän och övernatta på hotell jag valde att inte berätta det för min sambo då han är svartsjuk, berätta inget för honom (vet att det var fel av mig)
Nu fick han reda på det genom mitt jobb och det slog hus i helvete och det kan jag förstå MEN det hände ingenting jag har absolut inget förhållande med chefen då han är gift vi sov i olika sängar, vi är bra vänner sidan om jobbet och jag umgås med både han och frun.
Hon vet att inget hänt men min sambo ser senario framför sig att vi skulle ha gjort något.
Vi pratade ut och allt blev frid och fröjd tror jag MEN det känns ändå som om vi kommer allt längre ifrån varandra jag har alltid (innan vi träffades) varit god vän med många manliga vänner och både festat och sovit över utan att det någonsin hänt något....kan man inte ha manliga vänner utan att något måste ske?????
efter vi träffades för 7¨år sedan respekterade jag att inte sova hos mina manliga bekanta för min pojkvän skull.
tillbaka till händelsen precis innan han fick reda på om min övernattning( märk väl att vi träffats privat chefen och jag då vi varit ute och tagit någon öl inte har varit några problem) så inträffade en incident som JAG har svårt att glömma.
Vi hade en fest hemma och då hittade jag min sambo och min bästa vän sittandes med armarna om varandra och läpparna mot varandra jag blev förbannad och försökte fråga vad som försegick, min "vän" påstod att dom skulle skåla men "hitta inga glas" trots att dom satt sidan om barskåpet så dom valde att pussa på saken hm hm....
Min sambo där emot sa att han inte mindes incidenten och ångrade sig jättemycket över vad som hänt vad ska man tro ???? valde att lägga dettta åt sidan men ser allt framför mig ska då nämna att han varit otrogen flera ggr i sitt tidigare förhållande....
Så fort jag nämner detta påpekar han om "hotellet" där ingenting skedde
Just nu är vi inne i en fas där vi knappt för en konversation alls med varandra tror att vi "bara" försöker hålla ihopa för att ingen av oss vill ta tag i den jobbiga biten med att kanske dela på oss...
vi bor i hus har barn på varsitt håll kan det vara det som håller oss båda kvar för att det är för jobbigt att separera ????
Tycker du att jag gjorde fel att inte berätta ??? fast jag tycker att det han och min vän gjorde är mera fel...

Hej!

När man lever tillsammans bör man vara överens om var gränserna skall gå. Det skapar trygghet i förhållandet. Om man hamnar i att undvika att berätta, t ex att du sov över på hotellet, kan det vara någonting att vara observant på. Antingen finns det något att dölja eller så låter man bli att säga något av rädsla för en konflikt eller en jobbig situation om den andre tenderar att vara svartsjuk. Ofta blir det värre efteråt, då den som är svartsjuk få reda på det för det bekräftar att det finns anledning att vara misstänksam. Därför är det bättre att vara öppen även om det kan bli en diskussion.

Situationen med din sambo och din bästa vän är något som sårat dig och får dig att tänka på att han varit otrogen i andra förhållanden och då väcks en rädsla att det kan hända igen. Båda dessa händelser handlar om att det finns en oro att den andre skall vara otrogen och att förhållandet mellan er kan ta slut. De här frågorna är därför mycket viktiga för er att ta hänsyn till. Ni skall inte göra sådant som riskerar att skada och göra illa. Om det är läge för er att separera kan jag inte säga. Känn efter själva vad ni betyder för varandra och hur mycket ni vill satsa på förhållandet. Det som hänt behöver inte alls vara anledning till separation.

Hälsningar
Gerd

Hur länge ska det vara så här?

INNEHÅLL