• Anonym (ensam­)
    Äldre 22 Dec 15:07
    2737 visningar
    1 svar
    1
    2737

    Kommunikationsproblem

    Hej.

    Jag lever med min man sedan länge och vi har väl aldrig kommunicerat jättebra men det har fungerat. I en mindre kris som vi gick igenom för ca 5 år sedan då jag dessutom led av utmattningsdepression (vilket nog var utlösande även för relationskrisen) såg vi en familjerådgivare. Detta resulterade i att vi kom fram till att maken inte kan prata och att jag till en början ska hjälpa honom igång och att han ska träna så fort han får chansen. Jag har hjälpt honom, men han har inte tränat. Nu står vi igen inför samma dilemma, jag mår dåligt och behöver hans stöd. Han låtsas som det regnar och har inte ens frågat hur jag mår.

    Han frågar inte för jag tror att han vet att han inte vet vad han ska säga när han väl får svaret så han sticker huvudet i sanden. Detta har lett till att jag drar mig undan all kontakt med honom, både vardagsprat och kramar. Jag vill inte längre prata med honom. Jag vill inte längre öppna mig för honom för det känns som ett enormt nederlag och som om jag totalt sviker mig själv och förnedrar mig genom att igen börja driva på att han måste prata. Om jag försöker nämna något som en liten öppning till honom som han då lätt skulle kunna spinna vidare på så säger han inget. Han är tyst och går därifrån istället. Han vet att han måste prata, det har han iaf fått ur sig för någon vecka sedan. Han sa då- jag borde gå på kurs och lära mig prata. Och sedan var det tvärstopp. Men det visar ju att han vet att vi inte har det bra, han vet att jag inte mår bra och att han också måste vara en del i lösningen. Men han väljer att ignorera iaf. I tips här på fl så säger alla att jag måste börja, jag måste lirka med honom, ta det lugnt och behandla honom som ett sårat barn hela tiden för att kanske få honom trygg nog att kunna kommunicera. Men jag mår dåligt nu. Jag vill ha hans stöd nu. Inte om 25 år när han kanske klarar att säga något. Jag kommer söka hjälp på egen hand, hitta någon annan att dela mig själv med rent mentalt och psykiskt men jag är rädd att det kommer göra att vi till slut går ifrån varandra. För jag vill inte det. Vad ska jag göra?

  • Svar på tråden Kommunikationsproblem
  • Äldre 23 Dec 09:34
    #1

    Hej!

    Det här är en allvarlig situation för dig. Det är orimligt att du skall behandla honom som ett barn och lirka med honom i längden för att han skall börja prata och öppna sig. Du kan inte ta allt det ansvaret. Din utmattningsdepression kan ha med er relation och detta att göra. Var observant så att du inte slår knut på dig själv. Du är väldigt rädd att det skall ta slut mellan er. Kanske får det dig att anstränga dig alldeles för mycket och acceptera ett sådant förhållande som egentligen inte är bra för dig. Du kan inte förändra honom i grund och botten. Genom att redan ha gett det mycket tid och att du försökt hjälpa honom har du gjort väldigt mycket. Jag förstår att du dragit dig tillbaka och inte vill öppna dig längre.  Ärligt talat får jag en känsla att det kan vara för sent för er. Du har tagit för mycket skada. Jag tycker inte att du skall jobba mer för att han skall  komma igång och prata. Försök i stället att acceptera det du inte kan förändra och fatta beslut efter det.

    Hälsningar
    Gerd  

Svar på tråden Kommunikationsproblem