När blir det roligt med barn?
Jag undrar när det blir roligt med barn? När vänder det och det roliga överväger det jobbiga/tråkiga? Jag har två krävande pojkar, 1,5 år samt 3 år 3 månader och jag tycker ärligt talat inte att det är roligt nån gång att ha barn! Tuffa nätter, tidiga mornar, bråk och trots hela dagana. Tjat, skrik, utbrott och griniga barn. Ska det vara så här? Jag behöver inga kommentarer om varför jag skaffade barn till att börja med eftersom jag ofta tänker det själv, men hur sjutton kan man veta HUR fruktansvärt jobbigt och tråkigt det faktiskt är med barn innan man skaffar dem?
Häromdagen var vi i pulkabacken och där var även en pappa med två äldre pojkar, ca 5-6 år och där var det också sura miner och gnäll och då blir jag gråtfärdig och tänker att fortsätter detta elände även när de är så gamla?
Finns det någon annan som känner så här eller har känt så här och som det sedan har vänt för?
Jag har flera mammor runt omkring mig som verkligen älskar det här med att vara mamma och att vara med sina barn är det bästa som finns. De får mig att må illa och tycka ännu sämre om mig själv.
Ibland när jag tänker tillbaka på hur mitt liv var innan jag skaffade barn börjar jag gråta för att jag tycker det var så underbart då och jag saknar det livet. Jag blir arg på mig själv för att jag inte njöt mer av att inte ha barn då.
Hjälp, hur gör jag med detta kaos som finns inom mig??