livrädd för hjärntumör, hjälp
Hej,
Jag är 23 år gammal och så rädd för att jag har hjärntumör.
Det hela började med att jag fick en panikångestattack för någon månad sen. Jag åkte in till akuten, de tog EKG och blodprover osv, allt var bra. Då var jag rädd att hjärtat skulle stanna. Doktorn sa allt var bra och att det var panikångestattack, och jag åkte hem och vilade. Sen någon vecka senare fick jag två yrselattacker i klassrummet, antagligen också panikångestattacker enligt doktorn. Jag blev yr, svettningar i händer och jag fick gå ut och ta frisk luft, illamående. Kändes en stund som att hjärnan typ skulle stängas av, alltså konstiga overklighetskänslor och panikkänslor. Sen dess har jag varit rädd för att gå till skolan.
Jag har under det senaste året haft mycket oro angående relationer och skola och massa småsaker som jag förstorat upp. Men nu har jag blivit så hypokondrisk att jag inte själv kan hantera det. Jag är nu övertygad om att jag har en hjärntumör.
Jag har haft ett illamåendesug i magen i perioder som känns som ångest vissa kvällar när jag varit ensam i lägenheten. Ibland även på morgonen. Jag har varit hos doktorn och tagit alla prover man kan ta typ, njure, lever, sänka, osv och han gjorde neurologiska tester, kollade i ögonen också vidare, och han säger att han inte är orolig för mig. Alla prover var helt normala, och han skrev ut antidepressiva och lugnande och jag fick tid hos psykolog, och han sa att jag skulle äta dom och vila.
Jag åkte därefter hem till pappa för jag vill inte vara ensam. Där började jag med antideppen, sertralin 50 mg. Första natten vaknade jag med kraftigt illamående, därefter tappade jag aptit och mådde ännu mer illa. (antar att detta har med antideppen att göra, men jag mådde även illa innan jag började) Även en konstig tryckande huvudvärk. Ofta i vänster nedre baksida av huvudet. Inte fruktansvärd huvudvärk men ändå. Jag upplever heller inte att den är värre när jag ligger ner.
Nu har jag tagit antidepressiva i två veckor och visst har jag bra stunder, men min hjärntumörsskräck finns kvar och ibland får jag panik som ej går att hantera pga min rädsla för hjärntumör.
Jag har även under dessa två veckor haft dimsyn, trodde först det var ljuskänslighet för jag tycker skarpa färger och mönster är jobbiga att titta på, samt jobbigt att titta in i skärmar. Men efter att ha förklarat för pappa hur det känns så säger han att det nog snarare är dimsyn. Sedan igårkväll så upplevde jag dubbelseende när jag tittade på skyltar. Halva skylten sågs som en skugga ovanför skylten. Jag blev extremt rädd och tänkte att nu är det bekräftat, jag har hjärntumör.
Min yrsel och illamående är i stort sett borta (förutom när jag stressar upp mig, då kommer den tillbaks), aptiten är också tillbaks. Inget fel på balans. Inga minnesförluster vad jag vet. Inga förlamningar i ena kroppshalvan. Min familj och doktor säger det är stress och ångest. Doktorn som jag ringt igen för några dagar sen säger att jag ska vila och tänker väl att jag är ett psykfall.
Hur som helst jag mår så jävla dåligt över detta. Vad ska jag göra? Har jag hjärntumör eller? För mig är det så konstigt att det man känner psykiskt kan yttra sig så fysiskt. Ingen tar mig på allvar känns det som.
Kan man utesluta hjärntumör vid de prover och neurologiska undersökningar som min läkare gjort? Känns bara som jag behöver ett lugnande besked. Jag litar inte på de tester som gjorts.
En annan fråga – för typ 3 eller 4 år sedan gjorde jag en datormografi för jag hade slagit i huvudet och hade fruktansvärd huvudvärk i en vecka. då kollade dom efter hjärnblödning men om jag haft tumör hade det väl visats då? Och hur snabbt växer egentligen en tumör?
Tacksam för svar
