• EmilieTh

    Kommer vår taktik att fungera eller kämpar vi i onödan?

    Hej!

    Vår son på 19 månader har problem med sömnen. Vissa perioder vaknar han rätt mycket, men det största problemet är att få honom att somna. Så har det varit så länge jag kan minnas, med undantag för vissa kortare perioder då det av någon anledning har fungerat bra. De dåliga sömnvanorna började när han hade kolik och det rättade liksom aldrig till sig efter det. Han somnar sällan före 22.30 och vid det laget är han så slut att han med lite "tvång" ger upp och somnar.

    Då det här börjar tära på oss alla tre känner vi nu att vi måste ta tag i det på allvar. Efter att ha läst på om flera olika sömnmodeller och bara blivit ännu mer förvirradade, bestämde vi oss tillsist för att prova en egen variant...

    Vi lägger oss bredvid vår son i sängen (periodvis har det nämligen funkat bra att få honom att somna när man ligger bredvid honom) och när han försöker "smita" lyfter vi tillbaka honom om och om igen och sträcker han upp armarna, håller vi honom i famnen en stund. Vi går dock inte omkring med honom eller vaggar honom utan bara vyssjar och smeker/klappar honom. Han skriker och skriker utan uppehåll i ugf 30-45 minuter och ger sedan upp när han blir allt för trött och somnar. Tillskillnad från de flesta modeller låter vi honom ha nappen. (när vi själva lägger oss för att sova lyfter vi över honom till hans egen säng)

    Såhär har vi gjort nu i fyra nätter i förhoppningen att skriken och protesterna ska upphöra efter några dagar/veckor och att resulatet ska bli att han somnar lätt sen, men eftersom vi inte följer någon modell fullt ut, känner jag mig lite rädd att vi går igenom detta jobbiga kväll efter kväll i onödan och att det inte kommer ge någon effekt. 

    Vad tror ni... Kommer vårt sätt att fungera eller är det viktigt att vi väljer en "riktig" modell och kör med den fullt ut?  Någon som har gjort ungefär som vi har gjort och lyckats?

    Ursäkta att inlägget blev lite långt.

    Tacksam för svar!

        

  • Svar på tråden Kommer vår taktik att fungera eller kämpar vi i onödan?
  • Skarpa

    Jag tror det är viktigare att utgå från sitt barn än från någon modell. Det låter jättebra att ni är nära och klappar och tröstar när han är ledsen. Sedan kan det också vara bra att komma ihåg att just perioden runt 1½-årsåldern ofta är en jobbig period för barnen, då de kan ha extra behov av närhet och vara mer ledsna och känsliga än annars.


    Feed me cookies and I'm all yours ♥
  • EmilieTh

    Tack för svaret Skarpa! Vi tänker ugf som du.
    Ja, han är extra känslig nu. Läste att de går igenom något som kallas "närmandefasen". Han har dessutom nyligen börjat dagis på heltid.

  • Bina86

    Det är klart att man ska ge sitt barn trygghet men man vill vakna som man somnade. Somnar han i er säng bredvid er så kommer han bli rädd och osäker om han vaknar mitt i natten och han ligger på ett annat ställe utan er. Detta har jag hört från en barnpsykolog så det är inte enbart egna slutsatser. Om jag vore som er skulle jag natta honom i sin säng. Sitt hos honom tills han nästan somnar och gå då ut ur rummet. Vaknar han till då gå in igen osv. Visst det är jobbigt till en början men om ni vill att han ska kunna sova i sin egen säng är detta ett bra sätt.

  • ToK

    Låt honom ligga kvar hela sängen i er säng tills han kännser sig lugnare inför nattningarna och sovandet. Tycker ert sätt att försöka på låter helt okej och ni erbjuder närhet och går aldrig där ifrån, jättebra! Trygghet är precis vad han behöver nu. Låt honom bara ligga kvar hos er hela natten nu när han verkar behöva det som mest.


  • EmilieTh

    Ikväll somnade han utan skrik och protester för första gången på länge! Dock tog det säkert en 20-30 min. innan han somnade. Detta är dock OK för mig, huvudsaken att han inte protesterar. Som vanligt låg jag bredvid honom tills han somnade. Kan det fortsätta så här så är jag nöjd (även om risken finns att problemet att somna borta eller då vi har främmande ändå kommer kvarstå). Dock vet jag ännu inte om han somnade "snällt" för att han accepterat min metod eller för att vi la honom en timme senare pga att vi hade främmande. Det återstår att se imorgon då vi lägger honom i vanlig tid igen.

    Jag tror att jag tillsvidare fortsätter låta honom somna bredvid oss, åtminstone tills  nattningen har lugnat ner sig, som ToK skriver, och tills den här närmandefasen är förbi. Anledningen till att jag bär över honom till sin egen säng sedan, är att både han och vi sover bättre då. Säkert har barnpsykologen rätt, att de kan bli rädda av att vakna upp på en annan plats, men så verkar inte vara fallet för vår son. Vaknar han så sätter han sig bara upp och gnyr lite och då lyfter jag tillbaka honom till oss, eller så hoppar han själv över till oss eftersom spjälsängen står precis bredvid vår säng och det funkar bra.

    Jag provar det här lite till och funkar inte det får jag prova en annan taktik.
    Tack för alla svar!

  • Nyfiken2012

    Jag tycker iaf det är skönt att läsa om folk som finns där för såna barn, så less på fem min metoden o annat skit.

Svar på tråden Kommer vår taktik att fungera eller kämpar vi i onödan?