• Anonym

    Sjukdomstillstånd, symptom och extrem äckelvarning (bild)

    Till och från under en lång period (11 år) har jag haft problem med feber och värk i kroppen.
    Det kommer i skov och varar enbart några dagar åt gången.
    Det är inte kopplat till förkylning.

    Det började redan när jag var i tonåren. Stannade hemma från skolan lite då och då. Gick till vårdcentralen för provtagning. Det enda proverna visade på var hög CRP och blod i urinen. Odling på urinprov var okej.
    Jag var ganska ensam i min ungdom och hade ingen förälder som kunde hjälpa mig i kontakten med sjukvården så det blev aldrig någon vidare utredning.

    När jag ganska nyligen hade fyllt 20 år fick jag problem med leder som svällde upp ofantligt mycket. Jag sökte vård men fick rådet att motionera mer. Hög Crp och blod i urinen, ingen vidare utredning.
    Efter varje gång jag hade ansträngt kroppen blev det så här.

    Nu är jag snart 26 år. Uppsvällda leder har jag inte, och heller inte något ödem men jag har sådan extrem muskelvärk som kommer med feber i perioder. Ont i ryggen har jag dagligen och det kan jag leva med. Men den där muskelvärken och febern är på något vis förlamande. Jag kan knappt ta mig till och från toaletten när det kommer. Ofta är det vid väderväxlingar och temperaturskillnader som jag blir så där. Eller när jag har ansträngt mig. Inte ens en vanlig promenad eller några längder i simhallen klarar jag av utan att bli liggande i flera dagar efteråt. Nu har jag ett barn att ta hand om och jag kan inte vara förälder när jag blir så där dålig så det här sätter stora hinder i min vardag. I augusti togs prover. Hög Crp och blod i urinen, som vanligt. Odling på urinprov var ok. Hb var lite på gränsen sa läkaren. Det var 118 då. 
    Äter järn dagligen då jag är GBP opererad sedan 6 månader. Jag äter också Omeprazol, B12 och Kalcipos.

    Prover på sköldkörtel har tagits många gånger och det är alltid normala värden.

    Förra veckan hade jag en riktigt jobbig period med feber och värk. Jag grinade dagarna i ända och ingen kunde röra mig för att det gjorde så ont när det var som värst. Ryggvärken flyttade sig uppåt och var riktigt intensiv, låren, höfter, rumpa, armar, skuldror och axlar var helt slut. Smärtan är skärande.
    Pga min operation får jag inte äta antiinflammatoriska läkemedel och det vården erbjuder i form av smärtlindring är Alvedon eller Pamol. Det hjälper inte ett dugg förutom att det tar ner febern något.
    Jag var till vårdcentralen i fredags igen. Samma visa om och om igen. Samma prover tas och för hundrafemtioelfte gången får jag berätta var det gör ont, hur det börjar och hur länge det håller i sig.
    För första gången upplevde jag att jag hade svårt att andas och att svälja. Det kändes som en klump i halsen.
    Läkaren trycker och känner lite på leder (jag har inte längre så ont i lederna utan den värsta smärtan sitter i musklerna) och jag förklarar var exakt det gör ont.
    "Jag upplever inte att det är akut för dig så du får lämna lite prover och du måste beställa ut dina journaler från dina tidigare vårdcentraler så att vi har något att jämföra med".

    Lätt för honom att säga att det inte är akut. Det är ju inte han som går hemma med ett litet barn som han inte kan vara förälder till just då. Det är inte han som har så fruktansvärt ont att tårarna inte går att hålla inne.
    Kan de inte hjälpa mig på vc får de väl skicka mig vidare, till någon som kan!
    Att sätta sig på akuten och vänta i timmar är inte aktuellt när jag har så där ont.

    Journalerna försökte jag att få fatt i genom att ringa runt till gamla vårdcentraler jag varit på men då får jag svaret att jag måste hämta dem personligen, men att det bara är för min nya läkare att ringa eller faxa in en begäran. Jag bor liksom 35 mil bort så varför kunde inte han begära ut dem direkt då?

    Jag orkar inte mer nu. Tjafs hela tiden. Gör si, gör så och så händer inget alls.
    Jag är livrädd för nästa skov, för jag vet hur ont det gör och hur maktlös jag känner mig.

    För ett par dagar sedan började jag få lite torrhosta. Inte alls störande då den inte kom så ofta. Mer som små harklanden några gånger om dagen. Fortfarande svårt att svälja och ett jobbigt tryck vid andning.
     Så i morse hostade jag till och höll på att kvävas. Något kom upp. Något riktigt jävla äckligt.
    En klump med något som ser ut att vara kött, slem och blod. Efteråt hostade jag några gånger och då kom det små stänk av ljusrött med blod.
    Ringde VC igen då det är min första feberfria dag på över en veckas tid. Frågade om klumpen och fick en tid direkt. Läkaren lyssnade på lungorna och konstaterade att allt låter bra förutom att det väser lite.
    Sedan sa han att jag säkert är förkyld utan symptom och att jag får försöka härda ut och inte vara så klen varje gång jag blir förkyld.
    Där var det nära på att jag golvade honom.
    Jag vet väl när jag är förkyld och inte. 

    Jag postar en bild på klumpen. Är du känslig slutar du att läsa NU! Klicka dig härifrån.



    För att få hjälp inom vården måste man tydligen komma med egna förslag och vara extremt påläst och dessutom kunna stå på sig in i absurdum. Därför frågar jag er om någon av er har hört talas om något liknande. Extrem muskelvärk med feber i perioder om 3-4 dagar, ibland längre, kommer ofta i samband med väderväxlingar eller fysisk ansträngning, hög crp (mellan 70-150), blod i urinen, hostar klumpar blandat med blod och slem, senare rent blod utan tecken på förkylning?

     
  • Svar på tråden Sjukdomstillstånd, symptom och extrem äckelvarning (bild)
  • luloli

    Jag googlade på dina symptom, det enda som kommer upp som verkar stämma in på flera punkter är detta:

    Läs texten från början till slut, personligen låter det som du har den andra varianten av sjukdomen. OM du tycker att du känner igen dig så sök mer info om sjukdomen och läs om den ännu mer.

    Vaskuliter (blodkärlsinflammationer)

    12.3.2010 12:47

    Vaskulit betecknar en blodkärlsinflammation som ofta leder till skada på blodkärlets vägg. Följden kan vara att blodkärlets vägg förtjockas och att själva blodkärlet förträngs med syrebrist i vävnaderna som följd. Inflammationen kan också leda till svaghet i blodkärlsväggen med blödningar som följd.

    Wegeners granulomatos | Mikroskopisk polyangit | Churg-Strauss syndrom

    Vaskuliter kan drabba blodkärl av alla slag, från stora och små artärer till kapillärer och vener.

    Symtomen varierar i hög grad, beroende på hur stora blodkärl och vilka organ som drabbas. Vaskuliten kan vara begränsad till ett enda organ men den kan också samtidigt drabba flera organ. Förloppet kan variera från kroniskt till hyperakut.

    Vaskulit kan vara en sjukdoms primära manifestation men kan också vara ett uttryck för en underliggande infektiös eller reumatisk sjukdom. Orsaken till de primära vaskuliterna förblir i de flesta fall okänd.

    De kriterier som år 1994 utarbetades för att klassificera de primära vaskuliterna gäller fortfarande. Enligt denna klassifikation skiljer man mellan storkärlsvaskuliter, vaskuliter i medelstora kärl och småkärlsvaskuliter. I den här texten behandlas hududsakligen småkärlsvaskuliter.

    Trots att kunskapen om orsakerna till vaskuliter är ofullständig har betydande framsteg gjorts under de senaste decennierna när det gäller diagnostisering och behandling av dem. Situationen för vaskulitsjuka har sålunda betydligt förbättrats under de senaste decennierna. På 1970-talet introducerades det cellhämmande läkemedlet cyklofosfamid i behandlingen, vilket avsevärt förbättrade prognosen. På 1980-talet utvecklades den s.k. ANCA-diagnostiken (se nedan), tack vare vilken fler fall upptäcks och diagnosen kan ställas tidigare i förloppet. Den klassifikation som utarbetades på 1990-talet har möjliggjort internationella multicenterstudier, vilka småningom har börjat ge behandlingen av vaskuliter en vetenskaplig grund att bygga på.

    Wegeners granulomatos

    Vid Wegeners granulomatos inflammeras mindre och medelstora artärer, kapillärer och mindre vener.

    Sjukdomen drabbar ungefär 10 per 100 000 invånare årligen. Den är lika vanlig hos kvinnor som hos män och kan förekomma i alla åldrar.

    I sin fullt utvecklade form drabbar Wegeners granulomatos övre och nedre luftvägar och njurar men också hud, leder, nervsystem, ögon, tarm samt hjärta kan vara engagerade.

    Symtom

    Kronisk snuva, täppt näsa och näsblödningar samt ofta återkommande bihåle- och mellanöroninflammationer är vanliga uttryck för sjukdomen.

    Vid engagemang av lungorna ses ofta hosta och blodhosta och någon gång kan sjukdomen yttra sig i diffusa lungblödningar.

    Njurskadan, som yttrar sig i äggvita och blod i urinen, kan vara snabbt framskridande och leda till njursvikt.

    Alla delar av ögat kan drabbas. De vanligaste hudsymtomen är hudsår och små blödningar i huden, s.k. purpura. Led- och muskelvärk är vanligt och ibland ses också ledinflammation. Den vanligaste neurologiska manifestationen är förlamning av en eller flera nerver men också det centrala nervsystemet kan drabbas, vilket yttrar sig i slaganfall eller hjärnblödning. Buksmärtor och blödningar kan vara resultat av en tarmvaskulit. Hjärtsäcken kan inflammeras och kranskärlen engageras, vilket kan leda till hjärtinfarkt eller rytmrubbningar.

    Allmänsymtom i form av trötthet, feber, aptitlöshet, viktnedgång och allmän sjukdomskänsla är vanliga vid Wegeners granulomatos liksom vid andra vaskuliter och inflammatoriska sjukdomar över huvud taget.

    Diagnos

    Diagnosen bekräftas med hjälp av laboratorieprov, undersökning av vävnadsprov och röntgenundersökningar. Viktigt är att samtidigt utesluta sjukdomar som kan påminna om vaskulit, t.ex. infektioner eller störningar i blodkoagulationen.

    Vid obehandlad Wegener granulomatos är hög sänka och hög koncentration av C-reaktivt protein (CRP) regel, men också anemi samt en ökning av vita blodkroppar och trombocyter ses i allmänhet.

    Hos det stora flertalet av patienter med systemisk Wegeners granulomatos kan man påträffa antikroppar riktade mot vita blodkroppar, s.k. antineutrofila cytoplasmatiska antikroppar (ANCA). Närmare undersökningar har visat att dessa ANCA är riktade mot en beståndsdel i de vita blodkropparna som benämns proteinas-3. Införandet av metoden att bestämma ANCA har i hög grad förbättrat diagnostiken av vaskulit i de små blodkärlen. Trots detta bör man sträva efter att bekräfta diagnosen med hjälp av mikroskopisk undersökning av en provbit från ett drabbat organ. En provbit av lungan kan visa karakteristiska förändringar och en provbit av njuren förändringar som är förenliga med vaskulit. Vid röntgenundersökning av lungorna kan ibland typiska infiltrat upptäckas.

    Mikroskopisk polyangit

    Mikroskopisk polyangit är en småkärlsvaskulit som påminner om Wegeners granulomatos, men till vilken inte hör symtom i de övre luftvägarna. Sjukdomen, som är mindre vanlig än Wegeners granulomatos, drabbar små blodkärl, d.v.s. arterioler, kapillärer och venoler.

    Det vanligast drabbade organet är njuren som engageras hos närmare 100 procent av patienterna. Lungorna drabbas i drygt 50 procent av fallen och de kliniska manifestationerna varierar från lätt andtäppa till blodhosta. Andra organ som drabbas är leder, muskler, nerver och hud. Allmänna inflammationssymtom är vanliga.

    Diagnosen ställs på basis av kliniska symtom och fynd, undersökning av vävnadsmaterial och bestämning av ANCA, som i samband med mikroskopisk polyangit brukar vara riktade mot beståndsdelen myeloperoxidas (MPO) i de vita blodkropparna. I fråga om behandlingen gäller samma principer som för Wegeners granulomatos. Risken för återfall är något mindre än vid Wegeners granulomatos.

Svar på tråden Sjukdomstillstånd, symptom och extrem äckelvarning (bild)