Kan man få stickningar i händer och fötter av stress?

Oja. Det kan man 
Hypokondri är oxå ett tecken på stress.

Vad menar du med att det blir "lika verkligt" varje gång? Som att dina stickningar inte är verkliga, eller vad?  

Ja det kan man. Man kan även få stickningar i händer och fötter om man hyperventilerar. Vilket vissa ofta gör medvetet eller omedvetet vid stress eller när man tror att man är svårt sjuk...

Å andra sidan kanske det inte skulle vara fel att gå och kolla upp blodtrycket om du väldigt ofta har stickningar och domningar i en viss arm eller ben... 

Jag menar att nog att stickningarna är framkallade av stress och inbillning men att jag ändå tror att de är orsakade av nån sjukdom. Tack snälla för ditt svar!Hyperventilerar gör jag inte ,men läser sånt jag inte borde gör jag. Jag får inte ofta stickningar i händer och fötter, det började för att några dagar sen. Tack för att du svarade!

Kolla ditt B12 värde!!!! Om du är trött, ofokuserad & nästan deprimerad är det svårt att ställa diagnos. Hade allt som jag skrev ovan men även stickningar i ben & armar. Visade sig vara B12 brist & det är enkelt att åtgärda. Är tydligen vanligt bland unga kvinnor med B12 brist.

De kan vara framkallade av stress... men att det är inbillning har jag svårt att tro. Du känner ju det du känner...  och det är ju verkligt om nåt.

Ja, det kanske kan vara värt att kolla upp. Jag är vegetarian och har 3 småbarn, äter dåligt allmänt.

Det kom efter jag läst nåt om MS, if you see what I mean Så j-vla dum o tror jagska kunna läsa sånt utan att det ställer till. 

När en läkare anger "stress" som orsak betyder det i 95% av fallen bara att de inte har någon aning om vad felet är.

Det är väl väldigt sällan man lyckas visa att stress är orsak till någonting.

Jag tror att din hypokondri är en mycket troligare orsak än stress.

Alltså, för mig är hypokondri = stress. Det är ett tecken på en stressad kropp. 
Fast kanske bara jag som tänker  

Jo iof. Men hypokondrin orsakas av OCH orsakar stress. Men snarare ett stressat psyke.

Ja precis. Så tänker jag oxå. Men ett stressat psyke är ju en stressad kropp, då psyket är en del av kroppen. 

Alla sjukdomar orsakar stress, det betyder inte att det är stressen som orsakar sjukdomarna.

Väldigt få människor blir hypokondriker av stress så jag vet inte hur du kan dra slutsatsen att din hypokondri har orsakats av stress. Handlar inte din hypokondri mer om rädsla än stress? Det finns väl utarbetade metoder för att ta itu med och dämpa rädslor.

Fast för mig är rädsla = stress.

Rädsla och stress är inte samma sak. Man kan bli stressad utan att vara rädd för något.

När man blir rädd så finns det ett upplevt hot. Det behöver inte vara ett omedelbart hot utan kan handla mer om att man är rädd för framtiden, men någon form av hot krävs för att en frisk människa ska känna sig rädd.

Jag blir mer hypokondrisk när jag lever under stress. Men du, jag sökte stöd och tröst.  Jag orkar inte riktigt analysera i bitar vad som orsakar vad och varför. Du har rätt om metoderna, jag går i samtal och ska dit igen i veckan efter uppehåll. Tack ändå
 

Nej jag förstår att logiska argument inte hjälper dig, men just rädslor finns det så mycket man kan göra med för att bli bättre. Det är en liten del av din hjärna som skriker "fara!". Det gäller att få koll på att det faktiskt bara är en liten del som skriker det där, det är inte "du" som skriker, och att sedan metodiskt börja programmera om den där irriterande klumpen med hjärnceller som av någon anledning fått fnatt. Låt inte en liten liten del av din hjärna ta kontrollen över hela dig!

 

Det där var bra skrivet! Jag identifierar mig faktiskt mycket med min hypokondri, att jag är en hopplös och knäpp person. Min man säger det ofta, han är lite trött på mina nojjor. Men som skriver, det är bara en liten fel programering i hjärnan som tyvärr har varit där sen jag var i 5-års åldern. Så det har liksom införlivats i min själ. Men tack för dina kloka ord, du har rätt.

Och dessutom som nån annan sa nånstans, att acceptera att de tankarna finns där men att inte ge dem utrymme. Att slå bort dem o inte ge sig hän. Jag är väldigt van att agera på mina känslor med hull och hår. 

Hur har du det med kalk, mjölk, kalciumtillskott? Anledningen att jag frågar är att jag hade något liknande för ett par år sedan, och blev hjälpt av att äta kalcium.