• Lyckligmamma

    Missfall vecka 6 upptäcktes i vecka 13, sk fördröjt missfall. Misstänkt mola, någon som varit med om samma?

    Känner att jag behöver skriva av mig några rader. Men vill börja med en stor KRAM till alla som  också drabbats av mf. Vi var gravida med vårt andra barn. Vi var överlyckliga att vår son skulle få bli storebror till sommaren. Jag vaknade en lördag och av en lite blödning, det kom några klumpar och jag tänkte nu har vi fått missfall. Ringde och rådfrågade 1177  och fick till svar precis som jag trodde att det var ett mf. Ett tungt besked men ändå "glad" att det hände så tidigt.11 77 tyckte ialf att jag skulle kontakta Kvinnokliniken på måndag. Helgen gick och jag blödde inget mera och fick komma in på Kvinnokliniken på måndagen och göra ett vul. Där kunde man se en liten prick som tickade och och fick även ta Hcg prover som steg under veckan. Magen växte och i 8 veckor trodde jag verkligen att jag var gravid.

    Vi fick tid för extra UL i vecka 13. Jag ville bara blunda när jag såg att det inte fanns något på skärmen. Att Bm blev tystare och tystare och såg mera och mera allvarlig ut. Sedan sa hon: - Visst har du haft en blödning, jag måste tyvärr säga att den här graviditeten har stannat av i vecka 6. Jag ville bara skrika, men sa vad händer nu då? Du kommer få medicinskbehandling för att få kroppen ska få hjälp att stötta ut fostret. Jag frågade läkaren om jag inte kunde få göra en skrapning eftersom jag varit med om komplikationer efter ett missfall tidigare. Men läkaren tyckte ialf att detta alternativ var det mest skonsamma för kroppen. Jag fick svälja en tablett samma dag för att sedan komma tillbaka 2 dagar senare och få Cytotec och ligga inne på Gyn över dagen eftersom att hinnsäcken vuxit så pass mycket.

    Jag började blöda efter bara någon timma och var "glad" för det eftersom jag tänkte denna dag kanske går fort ialf. Efter några timmar och jag blödde rejält kom Bm in och sa att vi måste låta en gynläkare titta på dig. Vi misstänker att hinnsäcken fastnat och det är därför du blöder så mycket. Panik i gynstolen och tårarna sprutade, jag VISSTE att det skulle sluta såhär med skrapning. Och sedan gick det fort när jag började störtblöda, jag förstod nog aldrig allvaret. Det sattes nålar, narkosen kom inspringade och jag såg hur stressade alla var. Det blev akut op och skrapning. Nu finns en liten misstanke att det var en druvbörd/mola som var orsaken till att jag började stört blöda. Det är skickat på analys och vi får vänta på provsvar i 3 veckor. Någon som varit med om samma? Och det inte har varit en druvbörd/mola?

    Två dagar efter mår jag trots allt bra även om det gör fruktansvärt ont i hjärtat!

  • Svar på tråden Missfall vecka 6 upptäcktes i vecka 13, sk fördröjt missfall. Misstänkt mola, någon som varit med om samma?
  • spralla
    Lyckligmamma skrev 2013-01-12 15:05:52 följande:
    Känner att jag behöver skriva av mig några rader. Men vill börja med en stor KRAM till alla som  också drabbats av mf. Vi var gravida med vårt andra barn. Vi var överlyckliga att vår son skulle få bli storebror till sommaren. Jag vaknade en lördag och av en lite blödning, det kom några klumpar och jag tänkte nu har vi fått missfall. Ringde och rådfrågade 1177  och fick till svar precis som jag trodde att det var ett mf. Ett tungt besked men ändå "glad" att det hände så tidigt.11 77 tyckte ialf att jag skulle kontakta Kvinnokliniken på måndag. Helgen gick och jag blödde inget mera och fick komma in på Kvinnokliniken på måndagen och göra ett vul. Där kunde man se en liten prick som tickade och och fick även ta Hcg prover som steg under veckan. Magen växte och i 8 veckor trodde jag verkligen att jag var gravid.

    Vi fick tid för extra UL i vecka 13. Jag ville bara blunda när jag såg att det inte fanns något på skärmen. Att Bm blev tystare och tystare och såg mera och mera allvarlig ut. Sedan sa hon: - Visst har du haft en blödning, jag måste tyvärr säga att den här graviditeten har stannat av i vecka 6. Jag ville bara skrika, men sa vad händer nu då? Du kommer få medicinskbehandling för att få kroppen ska få hjälp att stötta ut fostret. Jag frågade läkaren om jag inte kunde få göra en skrapning eftersom jag varit med om komplikationer efter ett missfall tidigare. Men läkaren tyckte ialf att detta alternativ var det mest skonsamma för kroppen. Jag fick svälja en tablett samma dag för att sedan komma tillbaka 2 dagar senare och få Cytotec och ligga inne på Gyn över dagen eftersom att hinnsäcken vuxit så pass mycket.

    Jag började blöda efter bara någon timma och var "glad" för det eftersom jag tänkte denna dag kanske går fort ialf. Efter några timmar och jag blödde rejält kom Bm in och sa att vi måste låta en gynläkare titta på dig. Vi misstänker att hinnsäcken fastnat och det är därför du blöder så mycket. Panik i gynstolen och tårarna sprutade, jag VISSTE att det skulle sluta såhär med skrapning. Och sedan gick det fort när jag började störtblöda, jag förstod nog aldrig allvaret. Det sattes nålar, narkosen kom inspringade och jag såg hur stressade alla var. Det blev akut op och skrapning. Nu finns en liten misstanke att det var en druvbörd/mola som var orsaken till att jag började stört blöda. Det är skickat på analys och vi får vänta på provsvar i 3 veckor. Någon som varit med om samma? Och det inte har varit en druvbörd/mola?

    Två dagar efter mår jag trots allt bra även om det gör fruktansvärt ont i hjärtat!
    Jag var med om ungefär samma 2009. Fostret dog tidigt, men först i v 11 upptäcktes det och då fortsatte min kropp att vara gravid. Detta var en druvbörd, vet inte om det är samma sak som mola, och jag var tvungen att genomgå en skrapning. Tabletter var det aldrig tal om. Efter det gravidförbud i 1 år och jag var då redan för gammal tyckte jag. Fick en efterlängtad Agnes efter det mot alla odds 2011. Kram
  • liten 2013

    I måndags (14/1) var jag på RUL (v17+4) och upptäckte då ett missfall som kroppen inte stött ifrån sig.
    Allt hade växt på som vanligt men fostret dog antagligen för 4-5 veckor sedan.

    De misstänker ingen mola/druvbörd.
    Jag genomgick skrapning i fredags och mår efter omständigheterna ok.
     

  • SandyD

    Jag beklagar verkligen!
     I april förra året var jag med om något liknande. Hade lite ont i magen och bara en känsla av att något var fel och åkte in och gjorde ett vul i vecka 12. De konstaterade då att det inte fanns något foster och att jag hade en misstänkt mola. Eftersom de såg redan då att det var en misstänkt mola så fick jag tid för skrapning några dagar senare, då de vill ta hand om det som kommer ut för att kunna skicka det på analys.

    Efter några veckor fick jag reda på att det inte gick att säkerställa om det var en mola eller inte utan det var tvunget att göra ytterligare, mer grundliga analyser för att kunna få svar. Under tiden fick jag åka och lämna blodprover med jämna mellanrum precis som om det skulle ha varit en mola.

    Efter en och en halv månad fick jag veta att det inte var en mola trots allt och att det var fritt fram att börja försöka igen.

    Vad som hänt vet vi fortfarande inte men idag är jag gravid igen i vecka 15 och vi har fått göra ett flertal ultraljud under vägen för att se så att allt ser bra ut, vilket det gör hittills.

    Så det finns hopp trots allt även om jag tror att det bästa är att ställa in dig på det värsta så att du inte blir allt för besviken. Önskar dig lycka till och håller tummarna för att det ska gå bra för er också.

  • felize

    jag fick missfall för 3 veckor sen, skulle gå in i v 12 men de tror att det dog i v10.. var hysteriskt ledsen efter detta, vårt första barn och ja, vi var så glada att de gick så snabbt att bli gravida osv,, mådde bra förutom illamående och trötthet, men ja va glad över de me, bara för att ja va gravid :)

    men så ringde telefonen 4 dagar efter jag hade skrapats för jag blödde så inihelvete,och förlorade över en liter blod,och gynläkaren började babbla om massa medicinska termer, fatta inget.. men till slut sa han druvbörd, hade bara läst litet om det när ja googla min graviditiet, men eftersom en så liten procent råkar ut för det la ja ingen större vikt på det och och koncentrerade mig på att vara gravid..

    fick komma in på lördagen igen, för samtal, han ville inte ta de per telefon,  ja hade redan googlat sönder mig och trodde ja hade cancer lite överallt,ja vet, inte så stor risk..men man e skör efter missfall osv..

    ja hade en lindrig partiell mola,och ett foster hade funnits.. nu har ja tagit blodprov i 3 veckor, och det sjunker..har bebisförbud i ett år, de tjatar om att ja ska skaffa preventivmedel,men ja hatar sånt,..så de blir kondom även om de inte tkr det är säkert..men de skiter jag i, jag måste få må bra oxå!

    mår ganska dåligt till och från pga det här, hatar att det är förbud på ett år.. börjar känna mig gammal (28) och tänk om de inte går vägen sen heller, surt ! visst man ska vara positiv, men ja väntar bara på tisdagarna när ja ska lämna blod och få veta hur hcgn ligger... annars har ja inte fått mycket info, fick träffa en stressad gynläkare som prata i 5 min och sen gick gå pga jour, när ja kommer för blodprover så vet knappt sjuksköterskorna varför ja lämnar blod, oh när ja frågar om nivån, kan de bara svara på att de sjunkit..,känner mig bortknuffad och ingen kan svara på nått.. då är ja ändå inne på stora sjukhuset för ja valde bort vc/mvc i min stad som ja inte trivs hos..

    om allt går ner snabbt, för man bebisförbudet förkortat då?

    väntar på lungröntgen som va standard, och det gör mig nervös oxå, vill att allt ska vara över så ja kan få må bra igen, gick hos en kurator innan och hon är mitt stora stöd nu oxå, förutom sambon, men han känner inte på samma sätt som mig, visst sörjer han missfallet och nu detta , men han är mer en person som kan blicka framåt och tro på att det blir bättre nästa gång medan ja, känns som ja fastnat lite.. sen har inte männer burit nått,inte haft fostret i kroppen, kanske e är därför han tar detta lättare.. hm..

    hur gick det för er ? korta de bebisförbudet? har någon fått mola igen? missfall innan graviditet igen?
    berätta gärna :)

Svar på tråden Missfall vecka 6 upptäcktes i vecka 13, sk fördröjt missfall. Misstänkt mola, någon som varit med om samma?