Kommer inte upp ur sängen

Har du något arbete eller är du sjukskriven och alltid hemma?

Jag är sjukskriven på heltid. :(

Vill verkligen ha ett arbete, men vet inte hur det ska funka när jag är så slutkörd. Kommer knappt ihåg nånting längre. Har ett enormt sömnbehov och om jag sover färre timmar får jag jätteont i kroppen, kräks, svimmar, börjar se dåligt och tappar känseln i vissa delar av kroppen. Är deprimerad också. 

Läkarna har tagit en massa prover men hittar inget. Jag orkar inte bråka på dem om att göra fler utredningar, för jag har inte kraft till det. Det är jobbigt nog att åka på alla psykologbesök, all min energi går till att sköta min egen hygien, mat osv. Kan dock inte påstå att jag klarar det heller så bra... 

Är så trött på mig själv! Känner mig arg på min kropp som beter sig så underligt och som inte klarar av vanliga saker som alla andra gör.  Jag vill bara vara frisk och funka normalt. Det suger att inte ha en plats i samhället och vara utanför allting. 

 

Okej :(

Men de dagar då du går upp ur sängen, vad gör du då? Har du någon hobby? Pysslar du med något särskilt hemma? Vad gillar du att göra?

Du relaterar själv detta till depression, har ni något mobilt team i er region? ring i så fall dom, så kan du få lite hjälp--

Tror du att du skulle komma iväg till öppenvården eller behöver du hjälp med t.ex. komma upp även om du har en tid??

psykiatriska Mobila teamet kan man få tag på genom att ringa sjukhusets växel.

Berätta att du inte äter eller kommer upp   ur sängen.

Det är också en del av din ADD, men den går att till viss del att behandla.

Lycka till!
     

Men om du hela tiden är i sängen så blir du ju trött. Om du kommer dig ut om så bara på en kort promenad får du mer energi vilket i sin tur föder mer energi. Att ligga en hel dag i sängen skulle göra vem som helst deprimerad och trött.

du säger att du är slutkörd - har du nyligen blivit sjukskriven så du faktiskt haft ett aktivt liv/jobb som du nu inte längre klarar av för att du tagit i för mycket?

Har du någon vårdplan? Vad säger läkarna om din prognos?

Finns det någon kontakt med habilitering eller sjukgymnastik?

Det kanske är så att du skulle behöva bli inlgad ett tag för att få chans att återhämta dig och få rätt sorts hjälp?  

Tyvärr blir jag ännu mer slutkörd efter att jag aktiverat mig det minsta lilla. Behöver vila massor om jag har gjort nåt som varit ansträngande, t ex gått till bussen och tagit mig till psykologen. eller varit på en promenad. 

Jag är alltså inte vanligt trött och seg, utan helt SLUT. när jag pressar mig att gör saker ändå så svimmar jag, blir sittande på marken ett bra tag, kräks (spydde inne på bussen sist, det var jättepinsamt). Jag börjar svettas som en tok och sen spyr jag. Jag vet inte om det är riktigt depression egentligen, för den kom efter att jag fick värk och blev så slutkörd i samband med en infektion jag hade för några år sen. Depressionen har utvecklats efter hand, för att jag hatar att leva såhär. 

Jag behöver ha hjälp att komma upp även om jag har en tid inbokad. Brukar ta hjälp av min ADD-medicin då, Ritalin. Den gör mig piggare. Men så fort den går ur kroppen är jag ännu mer slutkörd. Det är som att behöva amfetamin för att komma upp ur sängen. 
Nej, jag har varit sjukskriven i flera år. Har inte jobbat, utan innan allt detta så pluggade jag på universitetet (är klar med utbildningen men sökte jobb när jag blev sjuk). 

Läkarna säger inte mkt alls. De har sjukskrivit mig och säger att de inte vet vad mina problem beror på, att det kan vara olika saker. Själv tycker jag mest att det låter som antingen:

sv.wikipedia.org/wiki/Kroniskt_tr%C3%B6tthetssyndrom

eller utmattningsdepression.

Fick sjukgymnastik i 2 månader, sen skulle jag fortsätta träna på egen hand enligt sjukgymnasten. Jag fick intyg på att jag behövde träning från läkare plus motion på recept. Men Soc beviljade inte nåt träningskort, så jag kunde inte fortsätta träna. 

 

Har läkarna tagit sköldkörtelprover på dig?

Låter väldigt likt kroniskt trötthetssyndrom, men för att sätta den diagnosen måste alla fysiska sjukdomar uteslutas först.

Har du någon kontaktperson inom psykiatrin?

Ja, de har tagit alla möjliga slags blodprover på mig och inte hittat nånting. 

Jag har en KBT-terapeut som jag går hos regelbundet och en psykiater som förskriver mina mediciner.  

Vågar inte gå för långa sträckor från hemmet heller, för ibland när jag tagit mig för långt bort har jag blivit tvingad att ringa nån som kan komma och hämta mig med bil för att jag varit så dålig. Häromdagen sjönk jag ihop i en snödriva och orkade inte gå därifrån, så jag fick ringa min mamma och tjata på henne om att komma och hämta mig med bil och skjutsa hem mig. Folk verkar ju inte förstå det här, för det syns inte på mig att jag är sjuk. Jag ser ut som vilken normal tjej som helst på ytan. 

Jag är så trött på att ha ont hela tiden och vara så kraftlös. Det hade varit helt fantastiskt om jag kunde vakna vid 8-tiden och somna vid 22, som normala människor. Funka en hel dag. Men om jag måste vara uppe så länge så får jag alla möjliga slags fysiska problem och är däckad i flera dygn efteråt. Jag måste planera minsta lilla aktivitet och lägga in en massa vila emellan för att orka.