Positiva saker med en skilsmässa

Jag berättade för barnen att vi, vuxna, inte tagit hand om vårt förhållande på länge och att vi inte älskade varandra längre. Berättade även om hur vi, som familj, haft det de senaste åren. Vi hade ofta gjort saker var för sig. Jag och barnen åkte på semester eller hittade på annat och sambon stannade hemma. Vi, som familj, gjorde väldigt sällan saker tillsammans. Det var något som barnen var medvetna om också.

Har ni vänner som är separerade eller om barnen har kompisar som har separerade föräldrar så dra paralleller till det och låt barnen ställa frågor så kommer det bli jättebra. Prata ihop er, du och sambon, och sätt er och berätta för barnen tillsammans.

Lycka till!

Tack! Tror du att man kan berätta en vardagskväll?

Det tror jag absolut! Då kan barnen prata med kompisarna i skolan dagen efter (om de vill). De känner nog ändå på sig att något är på gång... Hur gamla är barnen?

Själv berättade jag för lärare och dagispersonal samma dag, att jag skulle berätta för barnen, för jag ville att personalen skulle ha extrakoll på dem, men personalen fick inget säga till barnen utan barnen fick berätta själva, när de kände sig mogna för det (eller ville att jag berättade). Mina barn var då fyra och sju.

Vi berättade en vardagskväll, barnen, framförallt flickan på 10 år blev jätte ledsen.. Jag sa att hon fick ställa alla frågor hon ville. Det gjorde hon och vi svarade ärligt på alla. Nu är det 3 år sedan och för någon vecka sedan frågade jag henne hur hon upplevt skilsmässan.. Hon sa att ingen vill att ens föräldrar ska skiljas men att vi sa det på ett bra sätt. Hon är glad att jag är lycklig,( med min nya man) och att deras pappa är lycklig ( med sin flickvän).. Dessutom sa hon att hon mår bra och att hon har det bästa i två familjer ❤

Vi berättade också en vardagskväll, jag tror det är ganska bra för dem att gå till skolan/dagis dagen efter och ha sina vanliga vardagsrutiner. Vi informerade deras lärare dagen efter så att de visste vad som var på gång. 

Självklart blir de flesta barn väldigt ledsna när man berättar, det är nog ofrånkomligt.

Nu har det gått två år och barnen mår bra och det funkar bra. De säger ibland att de är lite ledsna att jag och pappan inte bor ihop längre, men överlag så mår de bra.  

Hur har det gått?

Det gick så bra!! Jag nosade helt i onödan. Vi berättade för jag fick pepp i denna tråd. TACK!! Femåringen fattade inte så mkt men vi pratar mkt om det. Åttaåringen fick chock och grät i ca fem minuter. Sen var hon eld och lågor för lägenheten var " så lyxig". Vi är medvetna om att det blir berg-och dalbana men nu känns allt så mycket lättare! Kram till er alla!

Nojade ska det vara. Inte nosade.