• Anonym (trött)

    Misstänker starkt att min dotter, 3 år, har adhd. Vad gör man i mitt fall för att orka?

    Hej. Vad gör man i min situation, ensamstående med två döttrar 3 och 4 år, varav den yngsta har det extremt jobbigt med sig själv och suger ur mig all energi och även storasyster är trött på lillasyster.

    Yngsta har varit överaktiv redan sedan hon började sparka i magen. När hon föddes var hon orolig och ville amma hela tiden, sprattlade och gnällde och slog på bröstet under många månader. Hon var endast lugnt med bröstet i mun, fast inte alltid det heller, hon höll hårt i mina bröst och jag tvingade henne att sluta amma när hon var 1,5 år och redan gått på dagis i flera månader. Hon tog avslutet med amningen jätte hårt och gallskrek i flera dygn och jag var nära bristningsgränsen.

    Hon har alltid varit extremt ivrig och nyfiken. På BB lyfte hon på nacken dagen efter födseln för att se sig omkring, vilket barnmorskorna påpekade med stor förvåning. Hon gav sig 17 på att försöka ställa sig upp välldigt tidigt och hon gick vid 8,5 månader. Storasyster gick strax före ettårsdagen och jag tyckte att DET var ganska tidigt.

    Sen har det bara fortsatt. Hon röjer från att hon vaknar tills att hon somnar. När hon var yngre somnade hon plötsligt överallt av utmattning, vid matbordet, bland leksaker, uppklättrad på möbler osv. Sen vaknade hon efter ett tag och orkade fortsätta röja.

    Jag misstänker att hon har ärft adhd efetr sin pappa som själv misstänker att han har det men aldrig gjort nån utredning. Det riktiga problemet har kommit det sista året. Hon är extremt stark och hennes vilja är obeskrivlig. Flera gånger om dagen har hon raseriutbrott och jag får höra att jag är dum och ful osv. Varje dag sätter hon sig emot allt. Hon vill inte borta tänderna, ha på sig kläder, duscha, tvätta håret, sitta på stolen vid matbordet, hon ska stå och äta, hon vill inte gå när vi har bråttom, hon vill inte ha bälte, inte sitta i barnstolen, det är skrik och bråk hela dagarna om allt. Storasyster som är ett år äldre håller för öronen och säger: gud vilken bråkig lillasyster jag får ont i öronen! Och hon får ont i öronen. och jag också. När vi ska gå över vägen vill hon INTE hålla i handen. Jag tar hennes hand ändå och då blir det farligt på ritigt för då sliter hon sig och springer snett över vägen och jag måste springa efter i panik och då går 4-åringen ensam istället.

    När jag ska hämta dom på dagis så har jag klump i magen innan jag går in på dagis för jag vet att det kommer bli pinsamt inför alla andra föräldrar och personal när jag måste hålla fast henne i ett grepp och hon hysteriskt spjärnar emot. Påklädningen kan ta 20 minuter på henne och jag är genomsvettig, snart orkar jag inte det. Det har hänt att jag lyft upp henne och vi gått ut i kylan utan hennes ytterkläder och skor som storasyster får bära och hon sparkar och sprattlar i min famn och jag försöker få henne till bilen och där får jag ej på henne bälte.

    Vill inte proppa i henne adhd medeciner men kommer jag bli tvungen? Finns det verkligen barn som är så här hela småbarnsåren och plötsligt lugnar sig och inte alls har diagnos?
    Och vad ska jag göra för att stå ut? Kan jag få hjälp, avbelastning? Pappan har bara umgänge vh och ska inte ha mer för han mår inte så bra. Men hon är lika dan där och dagis har också berättat att hon har det jobbigt med sina utbrott ibland där.

  • Svar på tråden Misstänker starkt att min dotter, 3 år, har adhd. Vad gör man i mitt fall för att orka?
  • Anonym (BVC?)

    Råkade halka in på din tråd av en slump, kan inget om sånt här men tycker du skall ta kontakt med BVC om du inte redan gjort det! Där antar jag att man kan få hjälp med sånt här. Kanske inte alls är så att hon har en diagnos, men oavsett vilket behöver du/ni hjälp. Lider med dig! Inte lätt att känna sig hjälplös och otillräcklig. Känner att mitt svar är rätt menlöst...hoppas iaf det löser sig för er på bästa sätt!!

  • Anonym (trött)
    Anonym (BVC?) skrev 2013-01-14 21:54:06 följande:
    Råkade halka in på din tråd av en slump, kan inget om sånt här men tycker du skall ta kontakt med BVC om du inte redan gjort det! Där antar jag att man kan få hjälp med sånt här. Kanske inte alls är så att hon har en diagnos, men oavsett vilket behöver du/ni hjälp. Lider med dig! Inte lätt att känna sig hjälplös och otillräcklig. Känner att mitt svar är rätt menlöst...hoppas iaf det löser sig för er på bästa sätt!!
    Nej ditt svar är inte meningslöst alls. Jag blir bara glad om nån svarar. Jag har pratat med bvc om detta och de har träffat henne. De konstaterade att hon var intelligent för sin ålder, kunde ta flera uppmaningar i ett led tex bvc-sköterskan sa: ta den blå bollen och lägg den i lådan och sedan den rosa grisen och lägg i min hand, och hon klarade det. Bvc sa att det inte brukar vara många som klarar det i den ålderna och då blev jag stolt och försökte hålla tillbaka tårarna. Men ang hennes överaktivitet och utbrott så var hon för ung för utredning. Det enda de kunde erbjuda var att JAG skulle få prata av mig hos psykolog men jag avböjde för tillfället.
  • Anonym (BVC?)

    Jag fick hjälp via BVC, dock inte för barnen utan för min egen skull då jag inte mådde så bra. Var ensam mkt med barnen, ingen avlastning och en massa annat jox. Det var rätt skönt att gå och prata även om det efter ett tag kändes lite menlöst. Fast det hjälpte mig nog en bit på väg tror jag. Har däremot en bekant vars lilla tjej utreds, flickan är född -07. Har du/ni möjlighet till avlastning då och då? Jag tror det är viktig att få stöd och hjälp av andra när man har ett barn som just nu är mycket aktivt och utåtagerande. Barnvakt då och då kanske kan hjälpa dig att fylla på med ny styrka? Hade ingen aning om att barnen måste vara X antal år gamla för att utredas.

  • Anonym (BVC?)

    Läste slarvigt, såg ju nu att du är ensamstående. Finns pappan med i bilden? Har du dina föräldrar i närheten? Hans mamma och pappa? Vad säger de mer på BVC?

  • Anonym (trött)
    Anonym (BVC?) skrev 2013-01-14 22:04:55 följande:
    Jag fick hjälp via BVC, dock inte för barnen utan för min egen skull då jag inte mådde så bra. Var ensam mkt med barnen, ingen avlastning och en massa annat jox. Det var rätt skönt att gå och prata även om det efter ett tag kändes lite menlöst. Fast det hjälpte mig nog en bit på väg tror jag. Har däremot en bekant vars lilla tjej utreds, flickan är född -07. Har du/ni möjlighet till avlastning då och då? Jag tror det är viktig att få stöd och hjälp av andra när man har ett barn som just nu är mycket aktivt och utåtagerande. Barnvakt då och då kanske kan hjälpa dig att fylla på med ny styrka? Hade ingen aning om att barnen måste vara X antal år gamla för att utredas.
    jo.. har hört olika. man utreder helst inte barn innan skolåldern fast i extremfall kan man typ gåra det ändå, kanske från 4-års åldern... Tror inte min dotter är xtremfall även fast det känns så. Hon slår inte andra barn på dagis ia lla fall... Och ibland är hon lugnt när hon är inne i nåt, tex en stunds bra lek eller en film.. Fast helst ålar hon runt även vid film-tittning och leker helst fartfyllda lekar... Jag har tillgång till barnvakt som kostar... så det är ingen lösning eller hjälp för jag behöver tips för att klara av vardagen...
  • Anonym (trött)
    Anonym (BVC?) skrev 2013-01-14 22:06:05 följande:
    Läste slarvigt, såg ju nu att du är ensamstående. Finns pappan med i bilden? Har du dina föräldrar i närheten? Hans mamma och pappa? Vad säger de mer på BVC?
    bvc säger bara att dom kan erbjuda mig att prata med psykolog... Pappan har dom vh och då njuuuter jag och bara slappar. Men som jag skev, han kan inte ha dom mer.
  • Litet My

    Jadå, det finns barn som är sådär vissa perioder också men lugnar sig sedan utan att det behöver vara något men självklart skall du kolla upp det om du är orolig.

    Något du skulle kunna göra redan nu eftersom hon tycks vara så oflexibel är att förbereda varje moment så hon vet vad som komma skall tex med bilder eller annat.

    Vi jobbade också med belöningsystem för sonen och utmanade i stället för att tjata, vilket fungerade bra, tror dock han var nåt år äldre när vi började.


     

  • Anonym

    Hej Ts vilken jobbig situation! Vi hade likadant med våran dotter, som fyller 4 i mars. Däremot har hon inte bråkat/kallat oss eller andra för fula saker men hon har varit extremt hyperaktiv. Jag började då googla och hamnade på en sida där jag fick information om att behandla hyperaktiva barn med speciell kost. Vi märkte en Stor skillnad. Vad vi gjort är att vi plockat bort socker så långt det går. Det är svårt men det går att välja. På lördagar så får barnen, istället för godis får barnen salta godsaker. Som ex chips, popcorn, salta pinnar osv. Istället för läsk/oboy/saft kan de få kakao utan socker. Det har förändrat vår vardag totalt! Vid frukost får barnen gröt, utan socker/sylt. Vi kokar upp mannagrynsgröt och sätter på lite kanel och de älskar det. Man ska även utesluta mjölk men vi började med att plocka bort socker så långt det går och det funkar utmärkt! Dottern är fortfarande aktiv, men nuförtiden är det på ett "bra" sätt = hon sätter inte sig själv i farliga situationer längre. Som att ex ränna över vägen osv. Vi får se hur detta fungerar. Man ska försöka köra så långt det går med naturliga råvaror. Det är jobbigt, vi har kört i 6 månader nu. Är vi bortbjudna på kalas så får hon förstås äta som vanligt men här hemma kör vi utan socker så långt det går. Här är adressen till hemsidan : www.annaskipper.se/kost-tips-och-rad-vid-adhd.html

  • Anonym (trött)
    Litet My skrev 2013-01-14 22:22:25 följande:

    Jadå, det finns barn som är sådär vissa perioder också men lugnar sig sedan utan att det behöver vara något men självklart skall du kolla upp det om du är orolig.

    Något du skulle kunna göra redan nu eftersom hon tycks vara så oflexibel är att förbereda varje moment så hon vet vad som komma skall tex med bilder eller annat.

    Vi jobbade också med belöningsystem för sonen och utmanade i stället för att tjata, vilket fungerade bra, tror dock han var nåt år äldre när vi började.


     


    Hur menar du med bilder? Ska jag rita och visa henne eller vad?
    Hur gick belöningssystemet till? 
  • Anonym (trött)
    Anonym skrev 2013-01-15 10:14:01 följande:
    Hej Ts vilken jobbig situation! Vi hade likadant med våran dotter, som fyller 4 i mars. Däremot har hon inte bråkat/kallat oss eller andra för fula saker men hon har varit extremt hyperaktiv. Jag började då googla och hamnade på en sida där jag fick information om att behandla hyperaktiva barn med speciell kost. Vi märkte en Stor skillnad. Vad vi gjort är att vi plockat bort socker så långt det går. Det är svårt men det går att välja. På lördagar så får barnen, istället för godis får barnen salta godsaker. Som ex chips, popcorn, salta pinnar osv. Istället för läsk/oboy/saft kan de få kakao utan socker. Det har förändrat vår vardag totalt! Vid frukost får barnen gröt, utan socker/sylt. Vi kokar upp mannagrynsgröt och sätter på lite kanel och de älskar det. Man ska även utesluta mjölk men vi började med att plocka bort socker så långt det går och det funkar utmärkt! Dottern är fortfarande aktiv, men nuförtiden är det på ett "bra" sätt = hon sätter inte sig själv i farliga situationer längre. Som att ex ränna över vägen osv. Vi får se hur detta fungerar. Man ska försöka köra så långt det går med naturliga råvaror. Det är jobbigt, vi har kört i 6 månader nu. Är vi bortbjudna på kalas så får hon förstås äta som vanligt men här hemma kör vi utan socker så långt det går. Här är adressen till hemsidan : www.annaskipper.se/kost-tips-och-rad-vid-adhd...
    ok, oj vilket jobb och vilken omställning det skulle bli. Hur e det med frukt och allt fruktsocker som finns däri? Hon är en riktig fruktälskare och det anser jag ju som bra!
  • soffliggaren

    Hur gör förskolan med olika moment ? Har dom funderingar och vad säger dom till dig ? Förbereder fsk för matsituationer och utgång som ovan skriver med bilder ?

    Du och personalen måste hela tiden ligga steget före och vara väldigt inrutade och ha rutin på allt..

    Fundera och prata med fsk och för din egen skull så ta hjälpen du erbjuds från bvc.

  • Anonym
    Anonym (trött) skrev 2013-01-19 23:03:40 följande:
    ok, oj vilket jobb och vilken omställning det skulle bli. Hur e det med frukt och allt fruktsocker som finns däri? Hon är en riktig fruktälskare och det anser jag ju som bra!

    Man ska ju undvika fruktsocker. Men jag tror att om du plockar bort godis och dylikt och ersätter det med salta grejer istället så kan du ju se om det blir en förändring. Eller om du ex byter ut godis mot frukt istället! Lycka till
  • Airhostess

    1. Du behöver avlastning, hör med släktingar och vänner först som barnen redan känner.

    2. Tror inte din lilla har en diagnos och skulle inte medicinera.

    3. Kör minsta motståndstaktik. Håll hårt på maten (att ta bort socker är nog en bra ide) och tandborstningen men ha inte 100 regler för vad man får och inte får göra hemma. Testa ett tag för att se om hennes motstånd minskar.
    Och att hon inte får slå storasyster.

    4 Tror att hon är väldigt smart din tjej (?) och det är tyvärr väldigt jobbigt för dig just men hon kommer nog klara sig väldigt bra framöver

  • nymedlem

    Är det omega3 man ska ge överskriva barn har jag för mig?

  • nymedlem
    nymedlem skrev 2013-01-20 13:02:43 följande:
    Är det omega3 man ska ge överskriva barn har jag för mig?

    Eller eyeQ eller fiskolja. Kan vara värt att prova kanske ts?
  • MajaVira
    Anonym (trött) skrev 2013-01-19 22:58:22 följande:
    Hur menar du med bilder? Ska jag rita och visa henne eller vad?
    Hur gick belöningssystemet till? 
    www.do2learn.com/picturecards/printcards/activities_everyday.htm

    Till exempel kan du sätta upp bilder på rutinerna varje morgon:

    - äta frukost

    - ta på sig kläderna

    - borsta tänderna

    - ta på sig ytterkläderna

    - gå till dagis

    etc. Som ett schema fast i bilder.
  • Anonym (S)

    Prata med förskolan om att de klär på din dotter innan du kommer. Så blev jag tvungen att göra med mitt barn, påklädningen hade låst sig i cyklonläge. Om du ringer innan du kommer och hämtar, så kan de förbereda din dotter så hon hinner ställa om sig.

    Numera går påklädningen bra och det är jag som gör den. Vi behövde bryta ett mönster.

    Det låter kanske konstigt lyxigt att få hjälp med påklädningen, men ibland är det precis vad som behövs för att saker och ting ska kunna förbättras.

  • Anonym (Känner igen)

    Hej!
    Det låter nästan exakt som min dotter...
    Hon har alltid varit väldigt aktiv och lärt sig t.ex. gunga, cykla, simma osv väldigt tidigt, mycket pga att hon har en otrolig vilja och är väldigt envis. Därav följer också extrema utbrott om det inte blir som hon vill.

    Jag kan trösta dig med att för hennes del började det lugna ner sig efter 4 årsåldern. Hon är fortfarande väldigt aktiv (och har ett minimalt sömnbehov) men hon kan även sitta still och pyssla längre stunder nu.
    Men det som känns härligt är att vi faktiskt kan prata med varandra och kompromissa (hon är 5 idag).

    Som tips är att välja dina strider! Det hände flera gånger att min dotter fick gå hem från förskolan utan vare sig skor eller ytterkläder.
    Ibland fick jag också gå till ett annat rum och räkna till 10 bara för att samla ihop mig. Fördelen för mig var att jag kunde lämna över till pappan om jag kände att jag inte orkade mer. Finns det någon annan som kan hjälpa dig med avlastning? Mer än vh?

    Ville mest ge dig "hopp". Idag njuter jag av min dotter mycket mycket mer och kan se fördelar  med att hon har så stark vilja. Men jag minns just 2,5 - 4 år som väldig väldigt jobbiga!

    Rekommenderar dig att läsa Jesper Juul. Sök också på nätet om "explosiva barn", kanske hittar du några tips och idéer som passar er.
    Lycka till! 

Svar på tråden Misstänker starkt att min dotter, 3 år, har adhd. Vad gör man i mitt fall för att orka?