Fastnat mellan förhållande och inte?
Hej! Vi separerade för cirka 1 1/2 år sedan efter ett 7 år långt förhållande. Vi har tre underbara barn under sju år.
Vi har aldrig varit ifrån varandra mer än tre veckor exet och jag.
Vi kan inte låta bli varandra och jag hoppas ju varje gång på en fortsättning.
Jag hade hotat honom under vårt förhållande om slut, stått i lägenhets kö och slängt ringen en eller två gånger. Sista gången jag hotade fick han nog och lämnade mig, jag blev förkrossad för för mig var det bara ett hot.
Dels var jag svartsjuk onormalt mycket, men jag ville inte inse det då därför många av bråken.
Han lärde sig att leva på ett sätt så jag inte skulle bli svartsjuk.
Så min svartsjuka avtog lite.
Men bråk fortsatte, vi unnade inte varandra nått.
Men senare tror jag att jag ville ha hans uppmärksamhet, men det blev ju naturligtvis tvärtom.
Jag förstår inte hur jag kunde vara så dum och hota.
Han säger att han har tagit stor skada av det, fick ont i magen, ville bara få vara och han blev ledsen och visste aldrig hur långt bråket skulle gå.
Medan jag sa -men jag sa ju förlåt och allt var glömt.
Men nu har jag tröttnat på detta mitt i mellan förhållande att ha ett mitt i mellan förhållande.
Som på jul och nyår ville han vara själv med sin familj och våra barn, det sårar mig oerhört allt jag missat och inte varit med räknad i.
Och jag går på KBT för min svartsjuka.
Jag vill antingen eller. Men helst flytta ihop.
Och gå till familjerådgivning. Och försöka att tänka på den andre tex vara glad om han vill gå på nått med arbetskompisar och känna bara han blir mår bra så får jag tränga undan min oro och negativitet.
Men att båda försöker.
Som det är nu kan det bli tjafs om nya facebook vänner, vad som sagts förut m.m.(Svartsjuka från båda håll).
Han vågar inte satsa men vill. Han är rädd att det inte kommer att fungera.
Och litar inte riktigt på mig pga mina hot förut.
Han orkar inte gå till familjerådgivning.
Men säger att han älskar mig.
Vad ska man göra, har ni några råd?
Eller är det dömt att misslyckas?
Vi älskar varandra MEN...