Hur gör ni med info till förälder med minimalt intresse?

Jag ger ingen info alls..... vill han vet nåt så får han fråga....

han misshandlade mig och var på väg att ta kål på mig, så jag bjuder inte in honom.till luciafirande mm. Vi ska inte vara på samma ställe. Han träffar barnet ett par timmar varannan vecka. I början försökte han uppdatera om att barnet lärt sig sitta, krypa, gå. Om barnet var sjukt och skulle till akuten. han skrek åt mig varje gång att han betalar underhåll för att slippa skiten. Och kryper barnet på deras träff så märker han det. Så efter att försökt att pracka på info ett tag så gav jag upp. Uppdaterar bara om det är nåt viktigt inför deras träff. Det första året var han galen varje gång, men där går gränsen för mig. Nu tolerar han ev uppdatering. oftast att barnet varit sjukt och förmodligen är trött och hängig.

Och det är JAG som försöker uppdatera, inte han...

ungefär så jag tänker också...han vet när lucia oftast firas och då borde han säga "kan du säga till när det är lucia?" Eller han vet att det brukar vara nån slags sommarfest på våren och då borde han säga till att han vill vara med om det är något sådant.

Han vill att jag ska informera om vad barnet gör  och vad det har för fritidsaktiviteter mm men jag känner att har han inte intresse att vara MED så varför ska han då veta?? Barnet är stort nog att fråga om det är av intresse för honom utan att jag informerar...

  känner igen vissa saker här...

 

I början informerade jag om allt, BVC, tandläkarbesök, utvecklingssamtal, föräldramöten osv.
Men han har aldrig en endaste gång dykt upp, ibland säger han att han ska komma, men så glömmer han bort det, eller får förhinder.
Förut ändrade jag alltid alla tider till tider som passade hans jobb, för att han skulle kunna vara med, men det har jag slutat med.

Grejen med honom är nämligen att om man vill att han följer med på något, så gör han det inte.
Skulle jag däremot säga tex att sonen ska till BVC, men jag vill gå ensam, då skulle han slå in dörrarna för att få vara med!

Vi har gemensam vårdnad och växelvis boende kan jag tillägga! 

Ok här är intresset noll. Hsn vill ha info av mig men vill inte gå dit själv, mer för att veta vad vi gör om dagarna än intresset i informationen om barnet. Slutat informera om saker utan informerar kort efteråt ist.

Men här är intresset inte heller särskilt stort.   Han har aldrig varit med på något alls som rör sonen.  
Men skulle jag förbjuda honom att följa med, så skulle han ju göra det av en enda anledning:  att jag inte ska tro att jag bestämmer över honom! 

efter att jag tröttnat på att pappan inte intresserar sig så mycket för barnet så berättar jag bara det vitkigaste

ex var jag tänkt ha på dagis, om hon varit sjuk

vill han veta annat får han fråga men jag säger inte mer än nödvändigt 

tänkt ha på dagis?

Nä det finns ju ingen vits att säga saker när den andra föräldern inte bryr sig...
Det blri bara tröttsamt i längden. I början försökte jag engagera pappan i alla möjliga saker, t ex fritidsaktiviteter mm men han kom aldrig. Jag frsökte få pappan till en god relation med sitt barn men nu efter flera år inser jag att det inte är mitt jobb. Om han behövde hjälpen att "komma igång" så kunde jag mer än väl bistå men när jag måste TVINGA någon att vara förälder under flera år så känner jag att min gräns än nådd...

tyvärr är det ju trist med tanke på barnet men någon gång måste man få nog. Barnet har nog redan märkt ointresset, barn är inte dumma...