Vårdnadstvist
Jag kanske är en dum och elak mamma som inte vill att mitt 10 åriga barn ska flytta till sin pappa i en annan kommun. Det är inget fel på pappan förutom att han arbetar natt och det gör hans nya sambo också. Jag tycker inte att hen ska vara ensam på nätterna även om det bara handlar om ett par nätter per månad. Detta har de löst genom att sambons syster på 17 år ska flytta in till dem, detta för att slippa bli fosterhemsplaserad (enligt mitt barn) samtidigt så ska sambons ena barn (hon har 2) flytta hem igen efter att ha varit fosterbarn i ca 4 år. Det barnet har ADHD som hen medicineras för detta. Nu kan jag inte så mycket om ADHD men antar att det är en extra stor omställning för detta barn att flytta hem igen.
Jag har två barn varav det nu handlar om det ena, det andra barnet kan pappan inte ha pga nattarbete (???) hen är 7 år.
Jag är kanske trångsynt men jag vill inte att man ska sära på syskon över huvud taget om det inte är ett absolut måste.
Vi har tidigare haft ett umgängesavtal där upplägget varit att barnen är hos pappan varannan helg, varannan jul, varannat nyår, varannan påsk och två veckor på sommaren.
Utöver detta har han kommit hem till min bostad varannan torsdag för att ta hand om barnen för att ge mig lite egen tid. Vid dessa torsdagar har jag vid några tillfällen suttit hemma hos kompisar och pratat "vuxenprat" och det har hänt att vi tagit något glas vin eller ettpar öl. Detta har ju såklart resulterat i att han har känt alkohållukt när jag kommit hem men jag har inte varit full dessa torsdagar. Nu har han sagt ifrån dessa dagar pga att han inte ska ta hand om barnen när jag "sitter och super". Jag har inte problem med alkoholen över huvud taget men då pappan är nykter alkoholist så känner han lukten väldigt väl och allt från att ta ett glas vil till att drika 5 flaskor är för honom att supa.
Allt detta har såklart gjort både mig och barnen mycket ledsna och yngsta barnet tycker att jag är dum för att pappa inte kommer varannan torsdag längre. Stora barnet sluter in sig och vill bara till sin pappa
Jag är absolut inte värdens bästa mamma jag har mina fel och brister som alla andra, men ska en person som själv inte kan ta hand om sina barn ta hand im mitt? eller ska en 17 åring ha så stort ansvar nattetid (känner henne inte alls och vet inte vad som gör att hon riskerar fosterhemsplacering)
Ledsen och förtvivlad mamma till två barn
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2013-02-01 13:45
Om vi bott i samma kommun och barnet hade kunnat gå kvar i sin skola och ha kvar kamraterna så skulle hon kunna testa att bo hos pappan, men nu blir steget så mycket större. Han har desutom sagt nej till att ha barnet extra under sportlovet på grund av att han jobbar (det kommer han ju i vilket fall som helst att göra om hen skulle bo där på heltid så varför det inte går att prova under lovet förstår jag inte riktigt) och han vill inte komma på stödsamtal hos familjeenheten
