Jag ångrar min utbildning- jurist

Du, det är ingen fara! Du är väldigt ung fortfarande och om du nu söker in på psykologprogrammet kommer säkert hälften vara äldre än du. Dessutom är det bra att ha pluggat eller arbetat något före man söker till psykolog, så man fått lite arbetslivserfarenhet, det är mycket värt. Du har gjort ett felval och sånt gör man ibland. Ta tillfället att undersöka hur det påverkat dig som person istället.

Sedan så hittar du ett deltidsjobb som du kan ha medan du pluggar till psykolog. Psykologprogrammet är inte så krävande alls, och många i min klass (jag läser 7e terminen till psykolog) arbetar deltid för att finansiera studierna.

Faktiskt så har många läst något helt annat tidigare, vissa till läkare, vissa socionom, vissa ingenjör, och jag läste 9 terminer molekylärbiolog. Hoppa av det du läser och sök in till psykolog nu. Vill du ha din juristexamen senare i livet har du möjlighet att komplettera och ta den då.

Jag fortsatte också med molekylärbiologin för att jag hade ju börjat och ville inte göra någon besviken... men det är för din skull du går utbildningen, inte någon annans. Det är ditt liv det gäller och ditt val! Jag är så glad att jag bytte till psykolog =)

Jag började läsa juridik direkt efter gymnasiet med målet att jobba med mänskliga rättigheter.

Jag läste till och med klart juristlinjen innan jag insåg att jag inte alls var juristtypen och kände att det här med rättvisa fick jag leta någon annanstans efter.

Efter ca 5 år på olika juridikrelaterade arbetsplatser gick jag min egen väg och valde att ta steg i en annan riktning.

Följ dina instinkter och kasta inte bort mer tid på något du ändå inte vill hålla på med.  Dessutom om du ser till medelåldern på många utbildningar ligger du mycket närmare den nu än när du började plugga så oroa dig inte för det:)

Lycka till! 

Hade det varit jag hade jag läst klart juristprogrammet (med tanke på att du bara har ett år kvar på den) och sen läst psykologiprogrammet. TÄNK vad dörrar som öppnas för dig med båda utbildningarna i ryggsäcken sen när du vill hitta drömjobbet!

Sen uppfattade jag inte riktigt om du menade att hade hade tagit CSN ett år eller om du hade kvar ett års stöd från CSN? 

Jag är 29. Läste till jurist direkt efter gymnasiet, examen 2007.
Det är en jättebra utbildning, men det är inte vad jag vill jobba med. Är nu på mitt tredje jobb med juridikinriktning och trivs inte alls med den typen av jobb.
Nu har jag bestämt mig för att byta inriktning. Delvis för att jag fysiskt inte mår bra av att jobba på detta sätt.
Mitt stora problem är bara att jag inte har en jäkla aning om vad jag vill göra..

Började också juristprogrammet direkt efter gymnasiet och ågrade mig gruvligt efter 1 år, hoppade av, jobbade inom handels i ett par år tills jag viste vad jag ville. Jobbar nu sedan någraår tillbaka med Human Resources (läste personalvetarprogrammet istället).

Men vad jag tänkte säga var att jag hade också så stor ångest för att alla (främst mina föräldrar) skulle bli besviken på mig och att jag var misslyckad. Men när jag väl berättade så var de så förstående och framhävde att det de vill mest för mig är att jag är lycklig. Och om du tänker efter så är det ju så föräldrar, vänner och liknande bryr sig om, att man mår bra och är lycklig.

Så jag har inte ångrat mig en dag! Jobbet är sådan stor del av ens liv, man ska ändå hålla på i ca 40 år. Då ska det ju ändå vara något man trivs med och förhoppningsvis också tycker är roligt. Själv älskar jag mitt arbete och har fortfarande användning för juridiken, så det var inte bortkastat. 

Vad gör man när man inte vet vad man vill göra istället?
Jag vet vilken typ av arbetsplats, -kollegor, humor jag skulle trivas med. Men inte var jag finner den.. :-/

E nav mina bästa väninnor har gjort något väldigt liknande.... Hon blev jusist och advokat och jobbade sig upp till en sådär riktigt bra lön ni vet som typ bara advokater har. Sen slutade hon och läser nu 2 året psykolog. Väldigt modigt tycker många men jag som kännt henne genom hela utbildningen har vetat att hon aldrig ville bli advikat, någonsin! Det var bara något som förväntades av familjen.

Jag tycker du ska läsa klart juridiken. Det är en jättebra utbildning som du kommer ha nytta av i många olika typer av arbete. Min man är advokat i grunden men jobbar idag med vinimport..... Finns många vägar att gå!

Ursäkta att det blev lite fel här och där på förra inlägget.....

Jag läste fler år till lärare och kände exakt som du. Jag hade ångest och var jätterädd för vad alla, min familj, vänner och klasskompisar skulle tycka. Det jag gjorde var att i smyg leta upp vad jag egentligen ville göra och så hittade jag Information och PR programmet som jag sökte in till.

Det som då hände var att jag tog mig in och de följande åren blev häst-år eftersom jag valde att plugga klart lärarprogrammet SAMTIDIGT som jag läste information och PR. Till saken hör att jag  fick pendla mellan Umeå och Sundsvall eftersom utbildningarna inte var i samma stad.

MEN även om det var häst-år så blev det såååå bra. Efter examen fick efter det alla jobb jag sökte. Att ha dubbel examen visade sig vara väldigt attraktivt. Jag kunde dessutom både söka till lediga lärarjobb och informatörsjobb.

Nu har jag jobbat på flera företag och har stort insikt i rekrytering. Har du dubbel examen så konkurrerar du på ett helt annat sätt.

Mitt råd till dig är; läs båda programmen samtidigt och du kommer aldrig att ångra något.

Tusen tack för alla era svar!

För att förtydliga har jag alltså bara ett års csn kvar, har redan tagit 5 år så det känns lite jobbigt om amn vill skola om sig :S
 
Som jag känner nu funderar jag på att läsa klart bara för att ta min examen men sedan försöka börja läsa till psykolog ...Tar jag min juristexamen har jag alltid den att falla tillbaka på antar jag.

är det någon som har erfarenhet av att jobba under psykologutbildningen, fungerar det?  

Jag veta tt jag är löjlig men jag har en sån jäkla ålderskris också. Mycket beror det nog på att det känns som jag har kastat bort så många år och att "alla andra" gör si och så. Men jag var en väldigt ompgen nittonåring och kunde jag bara gå tillbaka i tiden hade jag gjort helt andra val. Jag antar att jag är typexemplet på att man inte bör börja plugga direkt efter gymnasiet...  

Min väninna jobbar 60% som advokat vid sidan av 100% psykologstudier. Men hon är lite speciell antar jag... Hon har i alla fall medvetet letat efter en firma med ett moderat arbetspress( för att vara advokater).
Men kan förstå om det verkar vara lite väl mycket.... Dessutom måste man nog ha en god del arbetserfarenhet om man ska få ett sånt jobb.