Ni ensamstående med barn och hund, hur hinner ni?

Hade aldrig klarat det kan jag säga. Jag har tre hundar och en 3-åring och jag är helt beroende av att min man hjälper till. Vi delar alltid upp det så den ena tar hundarna på morgonen och den andra tar hand om barnet och lämnar på dagis. Samma på eftermiddag/kväll. En är hemma med barnet och den andra aktiverar hundarna.

Jag är full av beundran för de som lyckas och orkar men jag hade inte tyckt det var värt slitet. Skulle jag bli ensamstående skulle jag antingen omplacera hundarna eller se till att jag hade hundpassning på dagtid i form av dagmatte eller hunddagis så att jag enbart behövde gå promenader och träna hunden när jag själv ville och orkade med.

Förstår din tanke! Är själv väldigt skeptisk till om man fixar det. Eller det gör man väl om man vill tillräckligt mycket. Det är som sagt mornarna som oroar mig mest. Eftermiddagarna är inga problem, barnen är gärna med ute och springer i skogen eller cyklar när jag går med hunden. Men just på morgonen, man kan ju visserligen gå upp lite tidigare själv och låta barnen sova. Släppa ut hunden i skogen bredvid för rastning medans barnen sover. Vi bor i lägenhet men har skogen precis utanför huset + att barnen ALDRIG vaknar av sig själva före 6. 

Får nog fundera lite mer innan jag bestämmer mig faktiskt! 

Ja gör det!

Personligen skulle jag inte bara släppa ut hundarna för rastning när de sedan skall vara ensamma en stor del av dagen. Jag vill att de skall få minst 30-45 minuters promenad på morgonen. Jag har dessutom en väldigt morgonpigg liten pojke som ofta vaknar runt 5 på morgonen så jag skulle inte kunna göra så.

Men det borde väl inte vara något problem att ta med sig barnet? Beroende på hur gammalt det är, så skulle det kunna ligga i vagn och sova/vila där. Är det en litet större unge så kanske man klarar av att lämna hen hemma en stund?

Jag gjorde så att jag tog med hunden till Dagis- en promenad som blev ca en 45 minuter. Sen hem med han innan jag skulle till jobbet/skolan. Funkade hur bra som helst. Sen hem och ta ut hunden på lunchen- ca 45 min igen och sedan med och hämta liten på dagis- gå extra sväng ca 1,5 h. Sista promenaden brukade bli bara ut och kissa lite snabbt på kvällen

Tycker inte att det varit något egentligt probem att vara ensamstående och ha hund. Värst har det varit när barnet är sjuk och man inte kan gå rejäla promenader under några dagar- då får jag dåligt samvete. Men annars som sagt funkat hur bra som helst..

 

Lindyn: det förutsätter ju att man har gångavstånd till dagis. För oss skulle det vara omöjligt att göra så. Dessutom kan inte alla gå hem på lunchen. Jag har inte ens någon lunchrast på mitt jobb.

belohegor: Du har inga barn va?

Haha nä gissade mig till lite! Skulle ju kunna ha barn (är 19) men som sagt, inga barn här. Tänkte ändå att man kunde komma med lite input... Men tycker ändå det inte vore så konstigt att ta med sig barnet, eller är det så fel? Och om det är lagom till stiga upp/gå till dagis/börja dagen så borde det ju inte heller vara problem. Känner att jag inte kan förklara mig riktigt, men men.

Dock känner jag att om man tvekar så pass redan nu, kanske en hund inte är rätt, just nu. (?) 

Jag är visserligen inte ensamstående men är ensam med djur och barn ett par dygn i veckan. Så länge barnen har kunnat sitta i vagn har de bäddats ner där på morgonpromenaden. Tog ca en timmes promenad då. Dottern tyckte detvr kul med frukost i vagnen under dessa mornar. Blev rutin att göra så även när maken var hemma. Jag, dottern och hundarna tog våra morgonrunder. Jag tyckte det fungerade.

Min son är 3 år och tycker INTE att det är kul att gå promenad i mörkret kl 6 på morgonen i snöstorm och minusgrader och ärligt talat så är det inget jag vill tvinga honom till heller. Jag vill att han skall få starta morgonen i med soffan med en filt och bolibompa och frukost innan en hektisk dag på förskolan. Om ett år kan han inte ens sitta i vagnen längre och då blir det ännu svårare. Det går ju an så länge det är sommar och varmt och de är så små att de inte protesterar men jag skulle aldrig utsätta min son för det varje morgon.