Middagsbråk!!!

Ikväll har jag och min son, 6 år gammal haft en stor konflikt vid matbordet. Igår bakade vi några kakor som barnen (6 år, 3år) fick smaka igår efter maten och idag ville de också smaka av kakan. Då¨sa jag: Ja efter maten kan ni få äta vars en. Det blev dags att äta. Båda började tramsa meddetsamma, ville inte komma och sätta sig osv. Mormor var på besök och tjatade ganska så friskt på barnen att de skulle komma osv. Jag sa: strunta i dem och åt så länge. Efter ett tag kommer 3åringen och äter upp sin mat och får därefter en kaka. 6 åringen håller fortfarande på att gnälla och pipa och gråta i omgångar för att maten är äcklig och han inte vill ha, jag vill ha kaka osv!! Mormor tjatar vidare på 6 åringen och jag försöker mest ignorera. Han kommer och sätter sig i några omgångar och pillar i maten, försöker pilla bort all lök, vill bara äta spagettin, gnäller för att det är lite köttfärssås på spagettin osv......Jag säger fortfarande: Låt bli att äta då. 
Problemet för honom är ju att då får han ingen kaka.

Vi andra går ifrån matbordet och jag dukar av hans tallrik också och tycker att hans chanser är förbrukade. Min mamma tycker jättesynd om honom och tycker jag ska ge honom en kaka för att han ska sluta skrika och tycker jag är för hård och konsekvent. Han fortsätter att skrika och säger att han tänker fortsätta tills hans får en kaka. Jag försöker vara lugn och försöker lugna honom men håller fast vid att han inte ska få någon kaka. 

Min mamma tycker att situationen är hemsk, att han ska behöva skrika så för en kaka, varför kan han inte bara få en? Jag tycker att skulle jag ge honom en kaka för att han skriker blir det helt fel! Vad tycker ni???