Min minsting hade tydligen en separationsångest-fas då han var nio månader. Han hängde i mig 24/7. Den gick över och det var frid och fröjd i ca två veckor.
Nu är lillen om möjligt ännu mer fast i mig. Helst vill han sitta i knät tom när jag går på toa.
Pappan som är en myclet närvarande pappa får plötsligt knappt ta upp bebisen i famnen.
Ska det hålla på såhär länge till?
Så har min son varit i snart 2 månader. Han är 9 månader nu.. Jag får inte lämna honom en sekund. Han ska sova bredvid mig, helst på mig. Sitter på min höft hela dagarna och är allmänt gnällig. Allt är roligt i en minut sedan ska han göra något nytt som också bara är roligt en minut.
Det kan nog hålla på ett tag tyvärr..
Attans då. Äldsta barnet hade aldrig en period som var fullt såhär symbiotisk, eller jag kanske bara har glömt det.
Har aldrig varit såhär populär i mitt liv!
Separationsångesten kommer och går ända tills de blir ca 18 mån då det sägs att den når sin kulmen, framförallt kommer den ju tillbaka under utvecklingsfaser och vid 10 månader är det just en ny utvecklingsfas. Mer exakt brukar den börja kring 40-44 veckors ålder och pågå några veckor.