• Anonym (Hjälp mig)

    Hetsigt humör

    Jag vet egentligen inte ens vad jag vill med detta.
    Kanske rättfärdiga min tankegång som ger mig dåligt samvete.

    Jag träffade min sambo för över 10 år sedan. Vi var ung när vi träffades. Har fått ett barn, han är just över 5 år. När vi träffades så visste jag att han hade ett väldigt hett temprament. Inte jag ska slå dig temrament, utan han tar ut sin ilska på döda ting. Han har slagit sönder dörrar, telefoner, datorer osv.

    Saken är att innan vi hade barn, gjorde det mig inget.Det drabbade bara hans plånbok. Men nu när vi fått barn, känns allt så jävla fel! Jag tycker inte att det är okej någonstans att slå sönder saker, bara för att man blir arg. Speciellt inte framför grabben. Har själv vuxit upp i ett hem där trygghet inte funnits, och detta är inget jag vill att mitt barn ska känna. Sen att han inte själv kan stå för sitt agerande, utan det är mitt fel! 

    Och jag kan verkligen inte förstå detta beteende. Eftersom jag själv kan hetta till och bli väldigt arg, men aldrig slagit till varken en människa eller ett ting. Utan jag använder ord.

    Och nu går jag i tankarna att jag kanske borde lämna honom. Jag vill inte att min son ska lära sig detta beteende och känna sig otrygg hemma. Men samtidigt älskar jag honom så oerhört mycket och han är en bra pappa. Men jag vet inte hur länge jag kan bortse från hans brist på kontroll. 

    Är så kluven, över 10 år och några år innan som vänner som jag funderar på att välja bort.
    Samtidigt kanske han bara är mera arg numera för att jag förlorade jobbet för ca en månad sen. Och just nu är arbetslös. Så det är därför han är mycket arg nu.. 

    Jag vet varken ut eller in längre.. Hjälp mig..  

  • Svar på tråden Hetsigt humör
  • orolig2121

    Kan bara säga att jag inte skulle acceptera sådant beteende. Det är hotfullt att slå sönder saker. Jag accepterar inte att man skrämmer varandra inom en familj.

  • Anonym

    Han måste få hjälp, det är inte okej att hålla på och slå sönder saker på det viset. Säg att han måste söka hjälp för att hans beteende skrämmer dig och sonen. Det ska räcka,  även om han själv anser att han inte har något problem för vem vill att de man älskar ska vara rädda för en?

  • Smartie

    Du skriver att du själv kommer från en otrygg bakgrund. Det kan kanske förklara varför du valde att stanna och skaffa barn med en man med så hett temperament. Att slå sönder saker när man blir arg är nämligen en varningssignal och en betydande riskfaktor för att börja använda våld även mot levande individer, även om det inte behöver gå så långt. Men att få barn etc är påfrestande och kräver att man är åtminstone någorlunda stabil och inte lättprovocerad. Annars kan det tyvärr sluta så här eller värre. Det enda du kan göra nu är att kräva att din man söker hjälp för sitt beteende. Ställ ultimatum. Er son ska inte behöva växa upp så här. Ja, han kommer att ta skada av det och riskerar att bli likadan.

  • Anonym (r)
    Smartie skrev 2013-03-01 19:05:26 följande:
    Du skriver att du själv kommer från en otrygg bakgrund. Det kan kanske förklara varför du valde att stanna och skaffa barn med en man med så hett temperament. Att slå sönder saker när man blir arg är nämligen en varningssignal och en betydande riskfaktor för att börja använda våld även mot levande individer, även om det inte behöver gå så långt. Men att få barn etc är påfrestande och kräver att man är åtminstone någorlunda stabil och inte lättprovocerad. Annars kan det tyvärr sluta så här eller värre. Det enda du kan göra nu är att kräva att din man söker hjälp för sitt beteende. Ställ ultimatum. Er son ska inte behöva växa upp så här. Ja, han kommer att ta skada av det och riskerar att bli likadan.
    TS skriver att hon själv har hett temperament, det kan kanske förklara saken. Jag tror att det här beror mycket på vad man är van vid sen tidigare. Har man vuxit upp i en familj (eller rört sig i kretsar) där det är vanligt med "hett temperament", reagerar man inte på samma sätt över det som om man inte har den erfarenheten.
  • Smartie
    Anonym (r) skrev 2013-03-01 19:36:57 följande:
    TS skriver att hon själv har hett temperament, det kan kanske förklara saken. Jag tror att det här beror mycket på vad man är van vid sen tidigare. Har man vuxit upp i en familj (eller rört sig i kretsar) där det är vanligt med "hett temperament", reagerar man inte på samma sätt över det som om man inte har den erfarenheten.
    Fast det är skillnad på att "ha temperament" och att slå sönder datorer, telefoner mm. Med tanke på hur påfrestande det kan vara med barn, vilken omställning det ofta är, skulle jag aldrig våga skaffa barn med någon som redan innan visade att han inte kunde kontrollera sig bättre än så.
Svar på tråden Hetsigt humör