Är det något som är fel?
Jag har en dotter på åtta år och en son som snart ska fylla sex år. Ända sedan sonen var ett år gammal har jag känt på mig att det är någonting "speciellt" med honom, men inte riktigt kunnat sätta fingret på vad det är. Jag förstår ju att ingen kan sätta en diagnos på honom över internet, men vad tänker ni om följande "symptom", är det normalt förekommande hos sexåringar?
- Han kan få utbrott som är nästan omöjliga att bryta. Han blir som okontaktbar och efteråt minns han inte riktigt vad som har hänt. Det kan utösas av en riktigt skitsak och han slåss, spottas, rivs och skriker som besatt. Det enda som hjälper är att bokstavligt talat brotta ner honom på golvet och hålla fast honom tills han slutar. Det blir helt enkelt nödvändigt för att ingen ska komma till skada, han är en stor och stark kille och kan utan problem övermanna sin två år äldre syster. Som tur är händer det här inte ofta, men någon eller några få gånger i månaden.
- Han har väldigt svårt för att sitta still, tex vid middagen. Han klättrar upp på bordet, lägger sig under bordet, klär av sig kläderna(!), springer ett varv runt bordet, lägger upp fötterna på sin tallrik, tar mat från någon annan, kladdar ner duken etc. Inte alla dagar, men relativt ofta och han har alltid svårt att sitta still ngn längre stund och koncentrera sig.
- Han har som små "tics". Tex slickar han sig ofta på händerna, alltid båda händerna (en i taget), som om kan slickade av någonting klistrigt från dem. När man frågar varför han gör så kan han inte svara. Han kan också närmast tvångsmässigt ta på saker och människor, som om han måste göra det (går runt i huset och tar i bänkar, lådor, klappar på folks ben). Han använder också fula ord som i långa ramsor. "Helvetes jävla idiot" kan han upprepa tjugo gånger som ett mantra, men han säger det inte som en förolämpning till en viss person utan mer som om han vill höra hur det låter. Försöker man avbryta honom kan han fortsätta upprepa det än mer tvångsmässigt, med högre röst och påtagligt irriterat, som om han blivit störd i någonting viktigt.
Han är som sagt stor för sin ålder (väldigt lång och "musklig"), har lärt sig krypa, gå, prata i helt normal tid och kan läsa och räkna litegrann. Han är oftast en genomsnäll och go kille som gärna vill dela med sig, han kan tex ge bort halva sin godispåse till systern om hon äter upp snabbare än honom, så han är verkligen inte genuint elak. Han verkar aldrig mena att göra illa ngn, men det blir ganska ofta så ändå då han är väldigt yvig i sina rörelser, springer oftare än han går, håller ut armarna och snurrar etc. Det är som om han inte riktigt har ordning på sin stora kropp.
Jag märker hur han får färre kalasinbjudningar, att kompisars mammor slingrar sig när jag frågar om barnen kan leka ihop under helgen etc. Det känns så tungt, samtidigt som jag förstår att han upplevs som jobbig. Förskolan säger att han är livlig och har svårt att lyssna, men de verkar inte överdrivet oroliga och jag får känslan av att de tycker att jag överdriver.
Är det någon som känner igen sig? Kan det vara tex ADHD, eller har jag bara misslyckats med min uppfostran? Usch, det låter som om jag bara letar fel på mitt barn, men det gör jag verkligen inte. Jag älskar honom högt och innerligt och vill bara att han ska må så bra som möjligt.