Kan man vara särbo hur länge som helst?

Man ska ju ha att flytta ihop som mål.. Sen behöver det ju  inte gå så snabbt. Utan det kan ju väntas med upp till ett par år innan man kan känna att man behöver flytta tillsammans och skaffa något gemmensamt. Är emot ultimatum då den ena halvan vill flytta ihop annars tar det slut. För det ska ju kännas rätt för båda när den dagen kommer

Kan det bero på åldern och familjeförhållandena?

Själv vill jag vara särbo - skulle inte vilja  flytta ihop.
Jag är kvinna och självförsörjande.

Varför "ska" man ha samboskap som mål? Många mår bra av att vara särbos. Varför tvinga in sig i fårfållan med alla andra, om det inte passar en?
Jag tror detta är en åsikt från en ganska ung person. Om målet är att skaffa familj etc så är samboskap ganska praktiskt, men inte alls nödvändigt. När barnen väl är vuxna finns det ju inga direkta praktiska skäl för att samboskap skulle vara "nödvändigt". 

Som sagt..¨målet kanske är att flytta ihop till slut? Det är olika,vissa vill ju vara särbo hela livet(kanske reser mycket,jobbar mycket osv)
Jag har valt att vara särbo.varit det i 5år nu..blir minst 5år till. Min särbo har barn..som fungerar sådär..och då väljer jag att inte leva med de. 

Jag har bott ihop med människor tidigare men vill INTE vara med om detta igen. Jag behöver mycket ensamtid, jag behöver få ha saker "på mitt sätt" hemma utan att någon annan "stör min ordning". Jag ogillar att sova med andra, vill ha mitt badrum för mig själv och så vidare. Så för mig är särborelation ett krav om jag ska ha en partner. 

tycker inte man ska ställa ultimatum och göra slut om man är särbos..

omständigheter kan göra att det  i början är bäst, det kan ta år innan man gör det

Andra kan inte ha någon inpå sig jämt

Oavsett om man är särbos eller ej, livet kan förändras , känslor behov, likaså

Det finns ingen hundraprocentig säkerhet

Människor är olika, andra vill bo ihop och vara nära när man väl är ihop

andra behöver egentid

man kan vara särbo   .... förhållanden ser olika ut

 

Målet är inte att bo ihop eller vara särbos. Jag har själv haft tanken att man "måste" bo ihop med tiden, för den man älskar vill man vara med varje dag. Jag har lärt mig annorlunda.

Livet är inte alltid svart eller vitt. Man kan älska någon och olika saker gör att man inte kan bo ihop av praktiska saker eller av känslomässiga.

Om vi slutar tänka på hur folk eller andra brukar göra och fokuserar oss på vad känns rätt för mig, släpp kartan du fått ihänderna som liten av dina föräldrar/uppväxt. Töm den och börja använda din egen känsla och intution ,istället för att få svar från andra hur de brukar göra.

Då blir du sann mot dig själv och kommer må mycket bättre.

Jag drömmer inte alls om att bo ihop under samma tak. Jag vill behålla spänningen och romantiken, och inte byta ut det med vardag, disk och bonusveckor. Vi är skitnöjde som vi har det, och kommer nog stanna som särbos i åtminstone 10 år till.

Vi trivs som särbo, och har varit det i 10 år, då vi båda är "ensamvargar" och behöver egen tid. Sen när vi väl ses är det underbart!  Visst är vi oense om en del saker, men jag har lärt mig att kompromissa. 

Förstår inte heller varför man måste bo ihop? 
Jag och min sambo bodde ihop i ett år innan vi insåg att det inte funkade. Så vi flyttade ifrån varandra men fortfarande så såg vi ingen anledning att göra slut. Vi kunde bara inte bo ihop vi var för olika gällande allt sånt.  
Nu har vi bott ifrån varandra i 4 år och det funkar hur bra som helst. Det är skönt att vara hemma själv. Behöver man närhet så åker man hem till han behöver man vara själv så stannar man hemma. Tycker nästan som särbos att man inte tar varandra för givet på samma sätt..