• äntligen44

    Har du svårt att acceptera hans nya?! varför då?

    Efter flera års läsande på FL har jag äntligen skaffat en egen profil. En fråga som jag oftat undrat över men inte fått något bra svar på är en fråga mellan bonus- och biomammor och den lyder som följer: Kan bio-mamman ibland känna sig avundsjuk/svartsjuk på bonusmamman? Och isåfall varför? Ligger det i att man är rädd att bonosmamman kan "ta över" barnet? Eller att man fortfarande har känslor för sitt ex? Eller för att man tycker bonusmamman är roligare,snyggare yngre eller vad tusan det nu skulle vara?

    Har läst många trådar, men de handlar alltid om huruvida bonusmamman är dum el inte, att hon inte har med barnen att göra, eller att man bara vill ha kontakt med pappan. Min fråga går lite djupare än så; Kan det faktiskt finnas sådana "jobbiga" och "fula" känslor bakom det faktum att man ogillar/inte vill ha med bonusmamman att göra?

    Bakgrunden till min fråga är att jag i ett par år undrat varför min makes ex vägrar prata eller ha något som helst med mig att göra och försökt att  frysa ut mig. Tack gode gud börjar det bli bättre nu. Vi lever vårt liv, hon sitt, och barnen mår bra. Men hon pratar bara med pappan och det är väl först nyligen efter 3 år barnen "vågar" tala om att de är hos oss och inte bara pappa. Jag är inte bitter eller arg idag, ingenting. Men har inte riktigt förstått varför vissa har så svårt för sitt ex nya? Denna kvinna var själv styvmamma åt hans första barn och kallar det för sitt, och så vitt jag vet är båda hans ex han har barn med bästa vänner och umgås med varandra. Ingen av dem pratar med mig och har aldrig gjort. Och mamman till hans yngsta barn valde själv att skiljas från min nuvarande make. Det dröjde iofs bara några månader efter deras separation innan vi träffades och detta upplevde hon nog som alldeles för tidigt av flera olika skäl.

    Eller kan man tycka att det är jobbigt att han går vidare så snabbt? känns det som att det man hade inte var något värt då?

    Detta är ingen tråd om elaka eller jobbiga Bio-morsor. Jag skulle bara vilja förstå på DJUPET vad det kan vara som gör det så svårt för en del att acceptera den nya kvinnan. Under förutsättning att han inte ljugit, svikit eller bedragit dig eller att hans nya faktiskt varit dum i huvudet och betett sig illa, utan där faktiskt det enda varit att han s a s "gått vidare". Jag är nyfiken på vad det är som triggas i huvudet och vad man kan tänka. Är du bio-mamma och har någon förklaring till det här skulle jag bli ytterst tacksam. Jag har funderat i många år på det här, varför ogillar hon mig/accepterar hon inte mig, jag har inte varit annat än vänlig! Och även om allt är bättre nu, jag har accepterat läget, så skulle jag en dag vilja förstå vilka faktorer som ligger bakom allt detta. Jag har försökt sätta mig in i situationen själv, fantiserat själv, men jag når ju aldrig utanför min egen förståelsehorisont på det sättet!

    Snälla Bio-mamma, kan du bjuda på och förklara vad som kan ligga bakom detta? Jag är inte ute efter att lyncha någon eller att säga att dem är dumma. Och är du en "hatare" på någondera sida bonus/bio behöver du inte heller skriva här! :) Jag vill bara inte dö nyfiken....;))))

    Hoppas någon vill svara        

  • Svar på tråden Har du svårt att acceptera hans nya?! varför då?
  • Anonym

    Det beror nog troligast på att man känner sig orolig pga barnen. Att det kommer in någon annan som ska ha stark påverkan på ens barn, det är läskigt.

    Eller så tycker hon helt enkelt inte om dig som person? 
    Ni behöver ju inte ha en relation med varann? 

  • Anonym (dåligt omdömme)

    Här handlar det om att exets nya flickvän har vad jag kallar dåligt omdömme.
    Hon är själv mamma till två barn som är några år äldre än mitt barn så jag tycker att hon borde veta bättre än att:

    Släppa ut barnen i snön och kylan utan ytterkläder (för dom ville inte ha det)
    Aga barnen genom smäll på fingrarna
    Låtit barnen vara ensamma hemma (under 5 års ålder) för att fixa ärenden.

    Jag är rädd om mitt barn!

  • äntligen44

    Ja oron kan jag förstå. Då skulle ju jag iaf vilja prata lite och hälsa på den som hade så stark påverkan på mina barn. Men det är ju kanske bara jag:)

    Vist kanske hon inte gillar det hon ser/hör men hur kan man veta det om man inte försöker prata med personen i fråga eller någonsin har gjort det?
    Ja om sanningen ska fram har väl egentligen inte jag heller egentligen något behov av att ha någon relation med henne´. Så har det ju blivit. Men om det hade gått hade jag HELST velat, och den enda anledningen till det är att det är barnets mor och för barnets och allas bästa vore ju det trevligaste om vi kunde prata med varandra som civliserade vuxna. Åtminstone säga hej till varandra och så. Att barnet slipper känna att det är spänt och jobbigt mellan mamma/pappa/den nya osv.  Men så tänker ju uppenbarligen inte den här mamman.
    Borde inte ALLA kring ett barn, speciellt deras föräldrar, vinnlägga sig om att allt de gör är för barnen?

    Det vill ju jag tro, därför tänker jag att det måste vara en starkare kraft som drar än vad som kanske är bäst för barnet. Dvs ett sårat ego? sårade känslor?   

    Jag tycker väl ingte att hon verkar vara den roligaste snällaste tjejen i stan, men det är barnets mor och som det får jag ju ändå respektera henne! Men det har varit en lång resa dit. 

        

  • Litet My

    Har inga problem alls med att mitt ex träffat en ny, däremot fick jag stora problem med henne eftersom hon inte kunde acceptera att jag existerade (hot och polisanmälan)

    Jag kan tänka mig att det jag som Biomamma skulle reagera på är om exets nya från början började ts över och "leka mamma" på en gång, tvingade sig med på varennda möte från dag 1 och såna saker. (haft en sådan i bekantskapskretsen och jag hade fått frispel om hon var bonusmamma till mina barn)

    Ang kontakt tycker jag inte det är så konstigt om biomamman väljer att diskutera barnen och saker runt dem med just Biopappan. Däremot är det inte okej att frysa ut någon, inte hälsa eller neka pappans nya att komma på skolavslutningar och sånt trams. 

  • äntligen44

    Mamma jag förstår dig! Står inte ditt ex upp för barnet? Aga är ju inte ens tillåtet i Sverige och jag skulle inte acceptera att någon agade mina barn! Att du är rättmätigt upprörd och arg förstår jag. Du har en anledning. Hoppas du kan nå ditt ex! Sådär får han inte göra!

  • äntligen44

    Litet My! Nä jag håller med dig. Diskussionerna tycker jag också ska gå mellan dem. Det har de alltid gjort och kommer nog alltid att göra!:) Tyvärr blev det väl så att då jag i början blev väldigt utfryst och skulle helst inte följa med på nånting. Nån gång gjorde jag väl det iaf och det kan ju av mamman ha tolkats som att jag "trängde" mig på. Men om jag hade lyssnat på hans ex hade jag ju aldrig fått följa med!:)

    Och kanske kan det vara så att hon iaf tycker/tyckte att min blotta existens var tillräcklig för henne?! Vem vet...
    Alla uppfattar vi ju saker olika..bara intressant att få lite olika perspektiv på saken...för det finns nog flera komplicerande faktorer som samspelar. Jag kommer ju aldrig få reda på vad exakt MIN "mamma" tycker. Men det vidgar ju ändå förståelsen för vad som kan ligga bakom.....

    Mina svägerskor trodde hon hade ångrat sig när kossan var väl var ur båset, men allt blir ju hur som helst bara spekulationer...:)     

  • Anonym (dåligt omdömme)
    äntligen44 skrev 2013-03-13 14:28:02 följande:
    Mamma jag förstår dig! Står inte ditt ex upp för barnet? Aga är ju inte ens tillåtet i Sverige och jag skulle inte acceptera att någon agade mina barn! Att du är rättmätigt upprörd och arg förstår jag. Du har en anledning. Hoppas du kan nå ditt ex! Sådär får han inte göra!
    Var detta till mig?

    Vad jag vet har hon aldrig lagt en hand på vårt barn (som är för litet för att prata) men att hon gör det på sina egna får mig att rysa av obehag. När jag har försökt att prata med henne så har hon bara kommit med otrevligheter och fula ord.

    Nu har jag och pappan kommit så långt att vi nått en överenskommelse om att han får träffa henne när han är barnledig. Bryter han mot den så kommer jag att göra en orosanmälan till Soc på stört.
  • Anonym (b)

    Jag tror att det också skulle kunna bero på att hon (biomamman) fortfarande är arg och förbittrad på sitt ex.

    Köper han en ny bil så lär hon inte tycka den är strålande, eller om han köper en ny bostad, eller hansgamla eller nya vänner, eftersom de här sakerna / personerna "smittas" av känslan hon har för exet.
    I det paketet tror jag även att hans "nya" kvinna kan komma att ingå. Allt han väljer är fel liksom. 

    Vad tror du om den tesen?

     

  • VIDE MI

    Nu är jag bonusmamma, men i mitt fall tror jag bonusbarnens mamma har varit svartsjuk, väldigt svartsjuk och extremt missunsam mot min make. Hon blandar härna in barnen för att å medhåll och ljuger om hur hon själv gör för nåde barn och skola. Säger ill dem att maken är aggressiv osv om han inte håller med henne. Fryste ut mej första åren, sa inte ens hej, sedan har hon ställt till stora scener när vi gifte oss och är i skaffat barn och vid massor av andra illällen. Hon försöker senast förra vekan att uon och maken ska börja umgås själva ochäven med sina barn dvs utan mej vårat gemensamma barn. Hon vill inte ha mej i deras liv men jag kan intyga att det inte är oro ör barnen det handlar om för jag har bidragit med å mycket positivt för dessa barn å ånat om dem. Det är ren och där svartsjuka. Hon anklagade maken för att inte bry sig om din familj när han gifte sig med mej.bhon verkar ha otroligt svårt att ta att detär vi dvs jag maken och barnen som ÄR familjen. Det har vi varit i över 6 år nu.

  • Anonym (T)

    Vad jag tycker om mitt ex nya! Nja som person är hon ung och lite naiv. Hon har en bra utbildning och således ett bra jobb, men verkar inte speciellt vass för det.

    Jag tycker synd om henne. Hon upprepar allt jag gick igenom. Hon gick in i deras relation med öppna ögon och tron om att han skulle vara ärlig mot henne. Nu är dom gift har en två-åring och en nyfödd. Han flirtar men småtjejer som är hälften så gamla som han. Ringer dom på fyllan säger att han älskar dom osv. Han ljuger för alla om allt möjligt och hela stan vet om allt skrattar och pratar. Han har jobbat i grannkommunen och bodde då där vissa nätter.... Ja jisses! Undrar om hon vet!

    Själv mår jag sådär äckligt bra! Världens bästa sambo, barn osv. Livet är orättvist och jag lider med henne. Vill henne inget ont men vill inte vara den som informerar henne

Svar på tråden Har du svårt att acceptera hans nya?! varför då?