Ni som fått känslor för någon annan när ni varit i ett förhållande...

Jag hade sambo och 1 barn när jag fick känslor för en annan. Jag lämnade min sambo och idag 10 år senare öever jag fortfarande ihop med han jag fick känslor för, vi är nu gifta och har 3 gemensamma barn, ångrar mig inte alls att jag lämnade mitt ex

var gift när jag träffade mitt livs kärlek, skilde mig, flyttade direkt ihop med den nye, vi har just köpt hus och väntar vårt första barn, ångrar ingenting.

Fler?

Jag tror det är väldigt många som får känslor för någon annan fastän man är i ett förhållande. Man kanske har ett förhållande som inte är direkt dåligt men heller inte bra. Inte tillräckligt dåligt för att vilja lämna men dåligt nog att man är öppen att få känslor för andra även om det många gånger är något man själv inte tror.

Det är på ett sätt otrohet även om man kanske inte gjort något fysiskt. I en del fall är dte nog så att det blir till otrohet innan man känt efter om man verkligen vill satsa på den nye.

Har läst en del som tycker det är nästan lika illa som otrohet, att få känslor för någon annan, men i så fall kan man ju lika gärna vara otrogen... Det gjorde otroligt ont att inte få visa sina känslor på något sätt. Okey, det mest rätta när man har väldigt starka känslor, som jag faktiskt hade, är kanske att berätta för alla partner så har alla sen sitt egna val. Men en svår grej är ju var går gränsen? Så fort man får de minsta känslor för andra människor tror jag inte är bra att berätta. Då blir det en ond negativ spiral. För jag tror man kan få LITE andra känslor för andra utan att ens eget förhållande behöver vara fel. Men okey, när man får väldigt starka känslor är det bästa för en själv också att visa och berätta dom för alla parter. Men nu gjorde jag inte det så det kändes istället för en stor stor uppoffring att inte visa dom...

Håller med. Jag tror det kan vara så.

Jag fick starka känslor för en annan kille när jag var gift, vår gemensamma vän som dagligen var hos oss ett tag, min make tyckte en kväll att jag betedde mig som "en nykär 14-åring" och jag tittade bara på honom o sa, "ja, jag kanske är en nykär 14-åring"... Både maken o vännen tappade hakan, men sen blev det inte mer av de förens 2 år senare när ja o maken hade skillt oss, en kväll hade vi tillsammans, men inget ja varken gör om eller saknar...

Jag funderade över mina känslor en längre tid, berättade för dåvarande sambon som ville fortsätta tillsammans. Vi kom då överens om att jag under ett antal månader skulle hålla mig borta från alla sammanhang där jag kunde råka träffa den här mannen samt naturligtvis inte själv kontakta honom eller svara på hans sms etc. Jag slutade då tänka så mkt på honom men så en dag såg jag honom på stan och fick hjärtklappning och då insåg jag att mina känslor för honom var otroligt starka. Därefter tog det ca två månader tills jag gjorde slut (vi hade inte barn). Från det att jag träffade den andra mannen första gången och fick fjärilar i magen, tills att jag gjorde slut tog det ca två år. Jag är nu gift med den nya och vi är väldigt lyckliga. Ångrar bara att jag inte lämnade tidigare så att jag kunde ha gjort det på ett bättre sätt och inte låtit min dåvarande få förhoppningar om att vi skulle lösa situationen och gå vidare, för så blev det ju inte alls. Är du fortfarande tillsammans med den första alltså, har ni barn? Hur gammal är du?

Så du blev aldrig tillsammans med den andra mannen? Var det pga honom ni skilde er eller var det andra orsaker ?

Nä, de andra mannen och jag hade som sagt bara en kväll tillsammans, ingen av oss två var så som den andra målat upp, mina känslor för honom har nog fortfarande inte svalnat helt, men inte en chans att jag skulle hoppa i säng med honom igen.

Vi skilde oss av helt andra orsaker.