misstanke om autism/aspberger hos 3åring

Jag tycker det låter som en helt normalstörig treåring. De kan snöa in på saker, hatar helt plötsligt något de gillat förut, gillar att leka med större/vuxna för att det är enklare, får tuppjuck och surar/vill inte kramas för de är tre år och åker hit och dit i humöret för de har ju ingen direkt kontroll. Vår dotter var väldigt bergochdalbana känslomässigt och lite våldsam emellanåt vid tre men fyllde just fyra och är nu mycket lugnare. Ge det lite tid, den åldern kan vara ganska svår utan att det beror på någon diagnos. Försök att inte oroa dig och ställ inga hobbydiagnoser. Bättre isåfall att be om hjälp på BVC och be om en bedömning om du inte kan släppa det. Lycka till

Jag håller med, tycker inte det låter särskilt avvikande alls.

Fråga dagispersonalen vad de tror. De är ju vana att träffa mängder med barn i din sons ålder.

Ni skriver som om det vore något negativt med att få en diagnos, nästan som om det vore farligt att undersöka saken...

Om barnet är helt normalstörd så får barnet ingen diagnos satt så vad är risken med att kolla upp det? Ärftligheten vid npf-störningar är hög, alltså finns det en klar risk att TS barn har en sådan störning. Har barnet det är det avgörande att barnet får hjälp och träning tidigt, det kan ändra mycket i barnets liv och framtid.

TS: prata med dagis, känner de oro? Prata med BVC.
Det är som sagt vanligt med ärftlighet vid npf-störningar så det är inte konstigt om du skulle ha fler än ett barn med problematik. BUP kommer absolut inte se dig som en dålig mamma, sluta upp att tänka sånt strunt!

Såklart att det är bättre att barnet får en diagnos om han har det! Men bara utifrån vad TS nämnt här låter det ändå som en hyfsat normal 3åring. Däremot kan ju förekomsten i familjen och just ärftligheten vara skäl nog att kolla upp så att pojken, om han har någon störning, får den hjälp han behöver så tidigt som möjligt i livet.

Herregud, när ska vi sluta ge diagnoser för barn som beter sig lite annorlunda och placera in dem i fack som säger rättfärdigar deras beteende?

Du får väl uppfostra grabben bättre istället för att skyllda på påhittade syndrom.

YTSHC:
Vilken löjlig kommentar!!!
2angels:
din tre åring verkar normalt men jag förstår din oro också eftersom du redan har ett barn under utredning så är det väldigt lätt att man analyserar alla sina barn:)

2angels: 

Jag har en 3årig dotter som utreds för autismspektrumstörning just nu.

Om jag ska jämföra spontant så verkar din son mera "normal" i sin kommunikation, att ni i alla fall får svar när ni t.ex. frågar vad som hänt på dagis, även om det bara är "gissa". Vår dotter svarar överhuvudtaget inte, utan beter sig som att hon inte ens hört frågan (och vi har kollat hörseln, inget fel på den). Förstår inte heller om man t.ex. ber henne peka på saker. D.v.s. hon kan spontant säga "ballong" men om man då ber henne peka på ballongen så förstår hon inte vad hon ska göra, även om man själv precis pekat på ballongen och sagt "ballong".

Däremot verkar er son ha mycket mer tvångstankar. Vår dotter har också utbrott, svårt för förändringar och fixa idéer, men inte så att hon ägnar speciellt mycket tid åt att ordna och sortera, eller har uttalade, bestående fixeringar. 

Med tanke på att det finns diagnoser i familjen så tycker jag absolut att du ska ta upp din oro och kanske ha ett extra samtal med personalen på förskolan om hur dom upplever sonen. 

Var ett tag sedan jag var inne.
Jag fattar självklart att min son inte lider av en svårare variant av autism.
undrade mer om någon kunde berätta om tidiga signaler på sina barn som lider av en mer normalbegåvad autism som aspberger.

var det något ni märkte när barnen var så små.

Det jag oroar mig mest för att han har sina special intressen 
Leker genom att rada upp sina bilar inte så mkt fantasi lek om jag inte ger honnom ide om hur leken kan ske
men då skall man göra det om och om igen.
Hans känslighet och envishet.
Hans smarthet innom just sifror och bokstäver.

som sagt skulle det vara jätte gulligt om ni ville berätta om era barns symptom vid en 2-4 års ålder vid en mildare /normalbegåvad autism (aspberger)

* Specialintressen
* Svår att föra konversation med, talade nästan bara med citat från t.ex filmer.
* Lekte aldrig med andra barn
* Inte medgörlig vid t.ex. samlingar på dagis
* Utbrott vid krav (inte vanligt "trots")
* Svårigheter med att avbryta påbörjad aktivitet
* Fantastiskt bra minne och förmåga att "spela upp" scener från filmer
* Duktig på pussel och bokstäver
* Svårigheter med att uppfatta tid och dagar

Har din son diagnos?
vad i sådana fall?

ser en del likheter med min son inte alla men har hört att det kan se mkt olika ut.

En annan sak jag tänk på 
sen i julas när mina barn fick filmen bilar 2 har min 3 åring vart besatt av den den skall kollas på varje kväll.
om jag försöker få honom att kolla på en annan film eller läsa bok så går det inte han blir jätte tvär och arg.
eller så skall han läsa bok och kolla på film.

 

Diagnosen är inte riktigt klar på grund av strul med psykolog, men hab. har varit tydlig med att det rör sig om autismspektrum. Utredningar har gjorts, det är bara sista steget som är kvar.

Min son har gått igenom samma sak. Väldigt extremt. Iofs är min normalstörda 3-åring besatt av vissa saker och har en favoritfilm. Så det är ju normalt för åldern också.

Låter väldigt likt min 3åring. Men min son har mycket fixeringar kring hur saker ska vara, säger mkt repliker ur böcker/filmer, "färdiga fraser" osv. Har skrivit en tråd om det. Min son kan ibland säga långa perfekta meningar men har ändå jätte svårt att svara på frågor som vad han har gjort etc. sånt som kommer från han själv eller vad man ska säga. Att svara på självklara saker som "vilken färg har bilen" osv är inga problem alls. Sonen är utredd 2 ggr utan diagnos. Men det lär ju bli en till utredning. Vet inte riktigt när än bara.

sunshine02:
hur gammal är din son?

Han är 3 år. :)

sunshine02:
jag såg din tråd. din son har nog asperger och de kommer inte sätta diagnos förrän han fyller minst 6 år. de har för sig att asperger inte märks som små barn. din son är lik ganska mycket min son för övrigt. skillnaden är din pratar mer än min men min har inte tvångsmässigt beteende:) han ska utredas slutet av våren.

Det är just vad jag tror också eller högfungerande autism, eftersom jag sett saker innan 3 års ålder. Ja min son pratar mer eller mindre hela tiden men mycket är lite sådär "goddag yxskaft". Han kan säga det mest märkliga sakerna som jag inte ens kan återge här utan måste skriva upp när det sker då det blir så knasigt. Ofta känns det också som han mer konstaterar saker "oj en grävmaskin gräver där" mer än vad det blir en riktigt konversation. Väldigt ofta att han påpekar saker runt omkring men känns inte som han  så ofta bryr sig om mitt svar utan pratar vidare om nästa grej istället. Hur gammal är din son?

Känns som det kommer bli några utredningar. Egentligen hade jag velat göra en nu igen men det är nog ingen idé, jag får nog vänta. Snart kanske andra tror jag inbillar mig..  Det är förvisso konstaterat han har sådana svårigheter men som sagt, inte tillräckligt för diagnos. I vårat fall skulle det kännas lättare med en diagnos för att han ska få det stöd han behöver i förskola etc.

min är 2,5 år. om du vill ha hjäp redan nu utan diagnos. ordna en möte med förskolelärare, specialpedagog och förskole chefen och berätta öppet och tydligt för dem om dittbarns problem områden och vilka hjälphan behöver o berätta också atthan ska utredas förautism så att de kan ansöka om resurs nu redan.

Har haft möten med förskola, chef och psykolog etc som berättat om han behov och vad som vore bra för dom att göra. Få han att komma in i lek med kompisar etc. informera mig mer osv. Det höll i sig 1-2 veckor sen tillbaka på ruta ett. Jag tror inte dom ser problemet. De ser samma sak som mig men itne med samma ögon. T.ex. det ser han leker med bilar, för ett tränat öga ser man hur leken är väldigt ytlig och med upprepningar och titta på hjul som snurrar etc. Samtidigt ser de frågande ut när han får utbrott kring fixeringar. Det upprättades en hadlingsplan för han för länge sedan när jag frågade flera mån efter hur det gick med handlingplanen och hur dom följer den, kunde de knappt svara på frågan och fick väldigt svävande svar = hon kommer inte ens ihåg vad vi skrivit i den. Mitt hopp är att han ska byta förskola. Känner inte han får tillräckligt med den stimulans han behöver där han är nu. Och kommunikationen med förskolan fungerar dåligt även om de pratar med en så känner jag att vi inte förstår varandra. Väldigt stelt..

Hej! Min pojke utreds och jag ser många likheter med din måste säg. Han är tre och jag är säker på att han kommer att få diagnos inom autismspektrat. Han är 3 och hans stora syster har autism. För oss är det viktigaste att våra barn kommer att få all hjälp de behöver för att klara av sin vardag, både vad gäller de själva och vår familj.. Vi försökte lära vår pojke att leka men det går bara till viss del, han leker samma sak då och har ingen kreativ lek. Allt han gör i leken har vi eller ngn annan lärt honom. Han kan inte höra ett nej, gömmer sig bakom soffan eller springer iväg. Väldiga humörsvängningar och mycket orolig när vi ändrar ngt, rutiner! Han fixade det bra på dagis men det kommer när han är hemma. Dagispersonalen tycker att det fungerar men han är helt slut när han kommer hem efter några timmar. Sover dåligt och lite, förstör mycket, .... Osv . Det är viktigt att om man som förälder är orolig, får träffa ngn som lyssnar på en och tar oron på allvar. En utredning r egentligen inget jobbigt, det är lekobservationer, massor av frågor till föräldrar osv. Du får gärna mejla om du vill. Lycka till nu!