Styvpappa bad mig dra åt helvete

Hm,
1. Du blir sur på semestern, dina syskon retas
2 Du tar dig hem själv med hjälp av din mammas kontokort för du är sur på resten av familjen.4
3. Du vägrar prata med din familj när de kommer hem en dag senare, vill bara prata med din mamma, men ignorerar din styvpappa.
4. Du vill ha en ursäkt?

Lilla flicka...Jag hoppas jag totalt missförstått dig.

Ja,jag tycker de ska säga förlåt och stötta dig...kraaam

Det låter som om det är en väldigt pressad situation från början, du bor hos dina föräldrar medan du väntar barn och det kan ju inte vara enkelt för någon inblandad.

Vad som är rätt och fel i såna här situationer är inte så lätt att veta. Det är också svårt att få en bild av hur er relation ser ut i övrigt, om konflikter er emellan är vanliga eller om det här är något extremt.

Om dina syskon kallar dig saker och du blir trött på dem och 'visar det' vad betyder det? Kan er pappa ha tagit väldigt illa upp av det du sa/gjorde? Är det ur hans perspektiv kanske du som borde be om ursäkt? Jag säger inte att det är så, om jag någonsin hade sagt åt mitt barn att dra åt helvete så skulle jag må så dåligt av det att ingen ursäkt i världen skulle vara god nog.

Den stora, svåra frågan är: kan du vara den större individen och ta första steget? Kan du närma dig dem utan konfrontationer, utan att kräva någonting? Vill du vara där skulle jag tro att det behövs. Kanske är det ett för högt pris att betala? Kanske behöver du hitta någon annanstans att bo, det verkar inte som en bra situation, särskilt inte när du ska ha en bebis.

Kram, och lycka till.

Något jag har lärt mig genom åren är att man inte kan kräva något av en annan människa. Inte ens ett förlåt. Du är sårad, liksom dem. Ni får prata ut, allihopa, och förmodligen kommer ni alla få be om ursäkt för att kunna rensa luften.

Det är inte ok att tala sådär till varandra men det är heller inte ok att gå runt och tjura och ignorera öveiga i huset. Rensa luften nu en gång för alla. Det är nog jobbigt för er alla och inte bara för dig.

Sen förstår jag inte varför någon vuxen som väntar barn fortfarande bor hemma hos sin mamma. Det kan vara irritation kring detta hos övriga familjemedlemmar som skapar dessa spänningar som uppstått. Eller vad tror du?

Tror det är dags för dig att växa upp. Du är gravid och ska själv bli förälder men du beter dig som en småunge...

Istället för att sura mot dina syskon, prata med dem.

Mammas kreditkort? Har du inga egna pengar...

Kanske dags att flytta hemifrån, du är både vuxen och gravid.
Känns som om det ligger lite mer bakom är bara lite gnabb med syskonen, verkar mer som om det var den berömda droppen som fick bägaren att rinna över.

Jag hade gått ner och pratat med dem, sagt att jag skulle börja jaga boende på Tisdag och fråga om det var ok att bo kvar tills jag hittat nåt. 
Sen på Tisdag så börjar du leta och ev ta kontakt med soc, om du har svårt att försörja dig. Dom kanske även kan hjälpa dig med bostad.
 
Jag tror inte att du är varken dum eller pantad. Däremot är det nog dags att ta tag i saker och ting nu när du själv ska bli förälder.
Lycka till!
 

Det låter ju som det ligger mer saker bakom detta beteende........

Eftersom resan redan var betald så tog jag inte med mig mitt egna kontokort! SJÄLVKLART har mamma fått tillbaka vartenda krona jag använde så fort jag kom hem... Och nej jag har lyckan att vara arbetslös samtidigt så är inte så att plånboken svämmar över! Jag är inte sur på mina syskon de pratar jag med jag är sur för att min styvpappa bad mig dra åt helvete och att min mamma inte sa ett ljud!

Som sagt du hade nog också blivit förbannad om du hade haft småsyskon som de första de börjar göra när de vaknar är att kalla en tjockis osv när jag väger rätt mycket mindre än dom... De enda de gjorde var att provocera och jag blev provocerad ... Nej inget jag är stolt över

Risken är stor att hon håller med honom men inte har kraften att säga ifrån. Var inte arg på henne för det utan försök ta reda på vad det RIKTIGA problemet är. De tycker nog det är dags att du flyttar och står på egna ben. Men frustrationen kommer ut på annat sätt. Var vuxen och sätt dig ner och ta diskussionen med dem båda två samtidigt.